Källor och källkritik

Att kunna lita på de källor man använder och ange de på ett korrekt sätt är lika viktigt när man släktforskar som när man samlar källor till en vetenskaplig text eller skoluppsats. Utan uppgift om var informationen kommer ifrån blir informationen bara ett påstående och inte fakta. För de allra flesta av oss är släktforskningen ett fritidsintresse som vi gör för vår egen och familjens skull. Varför ska man då uppge källan till fakta om ingen annan kommer att lösa materialet?

Det bästa svaret är för din egen skull, genom att ange var du har hittat uppgiften sparar du massa tid om du skulle behöva gå tillbaka och kontrollera uppgifterna. I nästkommande del när någon förhoppningsvis kommer att ta över din släktforskning har de alla förutsättningar för att kunna se var du hittat informationen och kunna fortsätta arbetet.

Det går att hitta massa material på internet, tyvärr är risken större att felaktiga uppgifter sprider sig i materialet som publiceras. Ingen är ofelbar utan alla gör vi fel ibland. Det är alla fritt att dela med sig av sina fynd men man ska inte lita fullt ut på de saker man hittar på internet. Jag använder själv lite olika internet sidor för att få tips och uppslag på vad som händer med en familj. All information som jag hittar publicerat på internet kollar jag mot källorna för att vara säker på att mitt släktträd blir så riktigt som det bara går.

Vad är då den bästa källan att hämta uppgifterna från? Här kan man dela in källorna i tre olika nivåer – Förstahandskälla, andrahandskälla och tredjehandskälla.

Förstahandskälla – Hit räknas födelse- och dopboken, lysnings- och vigselboken, död- och begravningsbok som prästen förde samt bouppteckningar.
Andrahandskälla – Hit räknas husförhörslängder och bland annat de utdrag som Statistiska centralbyrån (SCB) gav ut.
Tredjehandskälla – Hit hör alla de databaser som finns på internet som är avskrift från antingen husförhörslängderna eller utdragen från SCB

Hur ska man då ange källorna? Jag använder Arkiv Digital och där kan man lätt kopiera källreferensen och klistra in den i det program man använder för släktträdet. Men vad betyder texten i referensen?

Kungsäter (N, P) CI:6 (1895-1912) Bild 210 / sid 15

Referensen ovan hänvisar till en kyrkobok i Kungsäter socken, bokstäverna inom parantes anger att församlingen ligger inom två olika län (N för Hallands län och P för Älvsborgs län). CI:6 visar att det är födelse- och dopboken och att det är den sjätte volymen i serien. Årtalen inom parentesen anger inom vilka årtal boken fördes. Slutet av raden Bild 210 / sid 1 anger på vilken sida i volymen informationen finns på.

När man börjar söka i de olika kyrkoböckerna ser man hur många olika som finns, som tur är finns det en logik bakom benämningen av kyrkoböckerna. Alla olika versioner finns inte i alla församlingar utan är ren bonus om man hittar de i församlingen man forskar i.

AI står för Husförhörslängd fördes fram till 1895 när de ersattes med Församlingsbok. 1686 års kyrkolag (eller som den hette Kyrkio-Lag och Ordning) instiftades av Karl XI dels för att få koll på befolkningen för att kunna skriva ut män till armen och för kyrkan som en kontroll av läsfärdighet och kunskap om katekesen. Prästen i varje församling förde Husförhörslängden, beroende på storleken på församlingen kan den vara uppdelad i flera böcker.

AII står för Församlingsbok och den ersatte 1895 Husförhörslängden enligt kunglig förordning 6.8 1894, den förs på samma sätt som Husförhörslängden men det finns en del tillägg.
AIIa – Församlingsbok
AIIb – Inbunden församlingsbok
AIIc – Församlingsbok, lösblad
AIId – Fastighetsförteckning (finns oftast i de större städerna)
AIII – Obefintlighetsbok, den kan även ingå som en del i de vanliga Församlingsböckerna.

BI står för Flyttlängd, från början var det både in- och utflyttade som angavs i samma bok för att senare delas upp i 2 olika böcker. När registret delades fortsatte BI vara inflyttade och BII blev utflyttade. Det var först 1860 som det kom direktiv hur dessa böcker skulle fyllas i, fram tills dess finns det register men de är allt annat än kompletta. I vissa församlingar finns flyttlängden från början registrerad i Husförhörslängden.

CI står för födelse- och dopbok men från början innehöll dessa böcker även vigsel och dödsfall och begravningar. Enligt 1686 års kyrkolag skulle prästen föra längder över alla barn (äkta som oäkta) med deras föräldrars och faddrars namn, födelse och dopdag. Dopet skulle även enligt lagen ske inom 8 dygn efter förlossningen. Innan 1686 finns det i vissa församlingar enbart angivet dopdagen, moderns namn och bostället kan även saknas i dessa första uppgifter.

DI är en bok förd över vilka ungdomar som konfirmerades och som mottagit nattvarden, innan det blev en egen bok kan registret hittas i Husförhörslängden. Det finns ibland även DII som är Kommunionboken.

EI är Lysnings- och vigselbok, vissa präster anger alla tre lysningar som föregick vigsel och vissa bara den sista lysningen.

F är Död- och begravningsboken, även denna bok ska prästen föra enligt 1686 års kyrkolag

G innehåller övriga längder för bland annat avlöning, straffjournaler och folkmängd

H är bilagor och den indelas i olika delar.
HI är bilaga till Husförhörslängden (AI)
HII är bilaga till Flyttlängden (BI)
HIII är bilaga till Födelse- och dopboken (CI)
HIV är bilaga till Kommunionboken (DI)
HV är bilaga till Lysning- och vigselboken (EI)
HVI är bilaga till Död- och begravningslängden (F).

J innehåller skrivelser

K innehåller protokoll från bland annat sockenstämma, kyrkoråd och fattigvårdsnämnden

L innehåller räkenskaper för bland annat kyrka, skola, kollekt och fattigvård

Hur gör man om man skriver en bok med resultaten från släktforskningen?

Det finns olika versioner av källhänvisning där de mest kända är Oxford, Harvard och APA. Längst bak i texten samlar man alla referenser i bokstavsordning

Oxford
Källhänvisning enligt Oxford består av i löpande text en upphöjd siffra efter meningen och en fotnot längst ner på sidan med samma siffra.

Harvard
Källhänvisning enligt Harvard består av använde av parenteser i den löpande texten för att ange källan. Det finns olika varianter på hur detta kan utformas, oftast består hänvisningen av författarens efternamn följt av utgivningsår och sidnummer.

APA
Källhänvisning enligt APA består av att man hänvisar till sina källor genom att inkludera författare och publiceringsår i löpande text.

Jag använder Harvard när jag skriver, läs mer om källhantering enligt Harvardmetoden här