Lysning

Lysningen i Sverige har funnits sedan 1216 och var ett offentligt tillkännagivande att en man och en kvinna skulle gifta sig. 3 söndagar efter varandra skulle prästen under söndagens gudstjänst förkunna vilka par som skulle gifta sig, efter dessa 3 söndagar skulle paret gifta sig inom 4 månader. Vid det fjärde Lateransynoden i Rom 1215 föreskrevs att den kyrkliga vigseln skulle föregås av lysning, nedan citat är från en motion 1968 till Sveriges Riksdag.

I mer än 750 år har den kyrkliga vigseln i vårt land föregåtts av lysning.
Detta förfarande föreskrevs på medeltidens största kyrkomöte — den s. k.
fjärde Lateransynoden i Rom år 1215. Som en följd härav utfärdade påven
Innocentius III påföljande år en skrivelse till den svenske ärkebiskopen
och de övriga biskoparna om lysning och vigsel. Jämlikt detta påvebrev infördes
i de svenska landskapslagarna bestämmelser om att lysning i kyrkan
tre söndagar i följd skulle föregå den kyrkliga vigseln.

Motion i andra kammaren nr 1251 år 1968

Efter en lagändring 1969 är det numera skatteverket som gör en hindersprövning inför ett bröllop.

Enligt svensk lag finns följande hinder mot att få gifta sig:

• Ålder – om någon av er är under 18 år får ni inte gifta er.
• Släktskap – om ni är nära släkt får ni inte gifta er med varandra.
• Om någon av er redan är gift eller registrerad partner får ni inte gifta er.

I vissa situationer ska er rätt att ingå äktenskapet prövas enligt utländsk lag.

Före vigseln – hindersprövning