Historia,  Intressant,  Militär,  Östergötland

Östgöta kavalleriregemente

Det jag har hittat om Östgöta kavalleriregemente är att regementet ska ha uppstått under 1500-talet när en trupp ryttare organiserades i en bestämd enhet.
Under stormaktstiden (1611-1721) omvandlades alla dessa små trupper av ryttare till kavalleriregementen.
I regeringsformen från 1634 benämns regementet som Östgötalands och Södermanlands ryttare, 2 år senare är benämningen Östgöta kavalleriregemente. Östgöta kavalleriregemente delades in i 8 kompanier, namngivna från de områden ryttarna hade rekryterats från, och varje kompani bestod av 125 ryttare.
Under Gustav III:s krig mot Ryssland i slutet av 1700-talet gjorde regementet sådana insatser att det förhöjdes till livregemente.
1791 gjordes regementet om till ett infanteriregemente istället, samma sak hände med de flesta kavalleriregementen det året.

Under långrocken bar ryttarna en skinnväst med långa armar som kallades kamisol som var gjord i bock- eller renskinn, under västen hade de en linneskjorta med snörning i halsen och armarna. Byxorna var gjorde i skinn (antingen älg-, bock- eller renskinn), på huvudet hade de antingen karpuser eller den trekantiga svarta hatten, utöver det hade de en slängkappa och en vit eller svart halsduk. På fötterna hade ryttarna höga kragstövlar i läder och innanför stövlarna var det dubbla strumpor, underst ullstrumpor och över det en stövelstrumpa. Handskarna var gjorda av älgskinn och de var sämskade, utöver det skulle ryttaren komplettera med mer utrustning för att klara livet i fält.

Enligt Karl XI:s exercisreglemente beväpnades den karolinska ryttaren med en seriebeställd värja från Wira bruk. Karbinen hängde över vänster axel och de två pistolerna (flintlås eller hjullås) var nedstuckna framför sadeln.
Hästarna var många gånger fler än andelen soldater under krigen på början av 1700-talet då de oftast var de som stupade i drabbningarna, de reds hårt och behövde bytas med jämna mellanrum för att ryttaren skulle kunna prestera på topp. De höga militärerna som hade med en egen liten stab i trossen som följde med armén och där kunde de ha med sig än fler hästar.

Utställning på Armémuseum plan 3, Stockholm Bild från Wikipedia, inga ändringar är gjorda i bilden – CC
sv_SESwedish