Morbus – Bråberg & Nilsson

Bråberg & Nilsson

Anor
- Evas anor
- Rogers anor
Släktnamn
- Bråberg
- De Besche
- De Falck
- Drugge
- Fahnehielm
- Rotkirch
- Wadman
Intressanta personer
Historia
- Dalarna
  - Kyrkor
- Dalsland
  - Kyrkor
- Halland
  - Varberg
  - Kyrkor
- Norrbotten
  - Pajala
- Skåne
- Småland
- Stockholm
- Uppland
- Värmland
- Västerbotten
- Västra Götaland
  - Göteborg
  - Kyrkor
- Ångermanland
- Östergötland
- Händelse
- Militär
Länkar
Ordlista
Sveriges regenter 1532-nutid
Tips
Senaste nytt

Anor
- Evas anor
- Rogers anor
Släktnamn
- Bråberg
- De Besche
- De Falck
- Drugge
- Fahnehielm
- Rotkirch
- Wadman
Intressanta personer
Historia
- Dalarna
  - Kyrkor
- Dalsland
  - Kyrkor
- Halland
  - Varberg
  - Kyrkor
- Norrbotten
  - Pajala
- Skåne
- Småland
- Stockholm
- Uppland
- Värmland
- Västerbotten
- Västra Götaland
  - Göteborg
  - Kyrkor
- Ångermanland
- Östergötland
- Händelse
- Militär
Länkar
Ordlista
Sveriges regenter 1532-nutid
Tips
Senaste nytt

Morbus

Morbus är latin och betyder sjukdom

Nyheter

Alla referenser till de bilder jag använder i bloggen är nu uppdaterade med länk till va bilden finns och vilken upp licens de ligger under. Om det inte står något under bilden är den fotograferad av mig. Jag har den senaste tiden köpt på mig en del böcker om olika orter och händelser som på ett eller annat sätt är kopplat till min släktforskning, det kommer att komma en del inlägg framöver som hamnar antingen under ”Intressanta personer” eller ”Historia”. Photo by Meg Jenson on Unsplash [...]

Genomgång av bildkällor

Jag har påbörjat ett arbete med att uppdatera information om var bilderna kommer ifrån, en del fotograferar jag själv och en stor del av bilderna kommer antingen från Unsplash eller Digitalt museum. För tillfället är det 232 inlägg och 5 sidor att gå igenom och uppdatera med referens till var båda den utvalda bilden kommer från och eventuella bilder som visas. Fotografi av Chris Lawton on Unsplash [...]

Uppdatering av anor

Jag har börjat lägga en del tid på att snygga till hur de anor som finns med på sidan presenteras, det ska bli en mer enhetlig presentation som enkelt kan användas på alla. Jag har bara påbörjat arbetet som kommer pågå ett tag framöver. Photo by Danie Franco on Unsplash [...]

Uppdatering ordlista

Jag håller för tillfället på med en uppdatering av ordlistan, det var från början ett sätt för mig att lättare komma ihåg olika ord och uttryck som jag hittade när jag släktforskar. Nu med strax över 100 ord i listan kändes det som ett bra tillfälle att spendera lite tid på denna delen av bloggen. En del av orden har ingen hänvisning till var svaren kommer från vilket ska rättas till och jag har inför detta lånat hem lite ordböcker för att verkligen kunna lägga till mer information. [...]

Senast i historia

Pajala kyrka

Kyrkan som står i Pajala byggdes 1797 men då som brukskyrka i Kengis (cirka 5 kilometer öster om Pajala), när bruksrörelsen började avvecklas i Kengis flyttades kyrkan till Pajala. Kyrkan flyttades under 1869-1871 och byggdes då om efter ritningar av arkitekt Ludvig Hedin, innan kyrkan flyttades var det i den som Lars Levi Laestadius predikerade 1849-1860.Delarna som var kyrkan i Kengis är sakristian och sidoskepp, resten av kyrkan byggdes på plats i Pajala, predikstolen är även den från 1790-talet, altartavlan är målad 1942 (det finns en från 1888 som förvaras i sakristian) 21 februari 1940 bombas Pajala av ryska flygplan som skulle bomba Finland, läs mer om det här. 1997 gjordes en stor renovering, golven isolerades ordentligt, kyrkan målades både in- och utvändigt. Den gamla färgsättningen plockades fram inför denna renovering och all förgyllning gjordes om. Norrbotten, Pajala, Pajala, Norrbotten, Byggnader-Religionsutövning – kyrkor-(01) Exteriörer Public domain Informationen kommer från:Svenska kyrkanBebyggelseregistret [...]

Sundals-Ryrs kyrka

Den nuvarande kyrkan i Sundals-Rys byggdes 1903-1906 då den äldre medeltidskyrkan började bli för liten. Exteriören är gjord i röd granit från trakten efter ritning av Adrian Crispin Peterson i nygotisk stil. Kyrkans dopfunt är överflyttad från Sundals-Ryrs gamla kyrka. Funten som är av täljsten är daterad till 1200-talets senare del och har en spetsflikornamentik längs överkanten. Kyrkan äger en kopia av Thorvaldsens Kristusfigur, vilken under åren 1920-1984 var placerad på altaret. Svenska kyrkan Sundals Ryrs kyrka. Sundals Ryr sn Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Dalsland Sundals Ryrs socken kyrkan. Dopfunt Foto: Vänersborgs museum Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Sundals Ryrs kyrka. Sundals Ryr sn Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Vid en större renovering 1950 förändrades interiören men i samband med renovering 1984 återställdes interiören till stor del. Inredningen går i brunt och väggarna går i ljusa färger. Altaruppsats, predikstol. orgelfasad, läktarbariiär, bänkinredning och taket är i stort sätt bevarade i sitt ursprungliga utseende. Sevärt inneKorfönstrens glasmålningar visar dels frälsningshistorien, dels centrala kristna symboler. De tillkom 1938, 1947 och 1963 och upphovsman till de flesta motiven är konstnären Gunnar Torhamn. Svenska kyrkan Dopfunten på bilden ovan stod i Sundals-Ryrs gamla kyrka och är daterad till 1200-talet, dopskålen är nyare och i nysilver. Gamla kyrkan Sundals Ryrs Gamla kyrka ligger ett par kilometer från den nuvarande kyrkan och byggdes troligtvisd under 1200-talet. Den är byggd i natursten med tak av ekspån som 1843 ersattes med skifferplattor. Fönstren har blyinfattade glas och interiören är från 1700-talet där takmålningen daterats till 1748. Samma målarmästare har även målat altartavlan och framsidan på läktaren med motiv från Gudsuppenbarelsen, Jesu dop och hans korsfästelse. Sundals-Ryrs gamla kyrka Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Dalsland Sundals Ryrs socken. Gamla kyrkan. Sundals Ryrs gamla kyrka med kockstapel som nedtogs 1912 Karl Andersson Foto: Vänersborgs museum Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Dalsland Sundals Ryrs socken. Gamla kyrkan. Koret och predrikstolen 1914 Foto: Vänersborgs museum Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Referens:Svenska kyrkanSundals-Ryrs Byalag [...]

Ankarsrums bruk

När man tänker på Ankarsrum så är det köksmaskiner som är det första som man tänker på, det få inte vet är att företaget som numera heter Ankarsrum Industries AB grundades 1655. Bruket var från början en gård som hette Ångerstum, i början av 1600-talet ägdes den av en krögare vid namn Michael Brede. Han var ryttare för Smålands husarregemente och 1645 förolyckas han under ett slag. Detta är under trettiåriga kriget och Sverige var en stormakt i norra delen av Europa. Kungen köpte in legosoldater och det krigsmateriel som inte kunde tillverkas i Sverige och för att ha råd med detta exploaterades den råvara som fanns gott om i Sverige, järnet. Michaels änka kunde inte betala de skulder som Michael hade utan gården fick säljas och slutligen blev det dåvarande landshövdingen i Kalmar Gabriel Gyllenankar som tog över gården. Som jag skrev i inlägget om Valloner uppmuntrades de att flytta från Belgien till Sverige, de hade kunskapen om järnet och Sverige hade både bra tillgång av järn och bra forsar där vattenkraft kunde användas för att driva maskinerna som behövdes. Fem syskon av familjen de Besche Abraham, Gillis (min farmors morfars farmors mormors morfars farfars farfar), Hubert och två systrar fick den 12 december 1655 kontrakt att bygga masugn, hamrar och gjutverk. Platsen de valde för järnbruket var vid fallet mellan Långsjön och Hällsjön, ett fall på 12 meter. Vallonerna arrenderade hela säteriet Ångersrum av Gabriel Gyllenankar, och till hans ära kallade de platsen Ankarsrum.Ankarsrum Motors – Historik kring bruket 1680 köps brukat av Hans Andersson och hans morbror Johan de Rees, två år senare köper Hans ut sin morbror och blir ensam ägare av Ankarsrums bruk. Hela sitt liv fortsatte Hans köpa upp hemman, herrgårdar och bruk. Efterfrågan på det som tillverkas i de olika bruken skiftar och bruken får då ställa om sin produktion, mot slutet av 1600-talet behövde kronan kanoner för att rusta upp Kalmar fästing. det blev även en hel del både kanoner och kulor tillverkade som skeppades ut till de krig som Sverige var med i. Från början fanns det ingen masugn på Ankarsrum utan tackjärn gjordes på andra bruk och fraktades till Ankarsrum. Först 1828 byggdes den första masugen och i mitten av 1800-talet övergick Ankarsrum till att vara ett manufakturverk med eget gjuteri. Manufaktur = benämning på den äldre industriella företagsform som i för rörelsen avsedda lokaler under ledning av fackmän som icke voro underkastade skråtvång bedrevs med tillhjälp av handvärktyg l. jämförelsevis enkla maskiner o. som sålunda utgjorde ett mellanstadium mellan handtvärk o. utvecklad fabriksdrift Svenska Akademins Ordbok Under åren har de tillverkat jordbruksredskap, kaminer, radiatorer, badkar, emaljskyltar, järnvägsutrustning och projektiler till försvaret. Under tidigt 1900-tal var Ankarsrum ledande tillverkare avved- och gasspisar, och senare när elektriciteten gjorde sitt intåg, även elspisar och ugnar. Bland gjuteriets välkända produkter märks Viking, som på många håll var synonymt medordet kamin, och man startade tillverkning av gassvetsade radiatorer år 1921. Smeder utanför gaveln på Ankarsrums smedja år 1895. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Övre delen av masugnen. Foto av foto från 1880-talet före masugnens höjning. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Verkstadsgården. Fr.v. mekaniska verkstaden/brann ned den 29.4.1926 Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Interiör av verkstaden, nedbrunnen den 29.4 1926. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Bruket sett nedifrån. I förgrunden gjuteriet. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Kamin ”VIKING”, ur broschyr 1903. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Referenser:Lättsmält nr 2 2019 Ankarsum Industries AB [...]

Silleruds kyrka

Dagens kyrka i Sillerud uppfördes 1887-1888 på ett berg strax söder om tätorten. Kyrkan är åttkantig med ett kraftigt torn i mitten flankerat av fyra mindre torn. Silleruds kyrka Bild från Digitaltmuseum, ingen bearbetning gjord Erkännande (CC BY) Kyrkan fick en tegelstomme med vitputsade ytterväggar som genombrytes av rundbågiga fönster i två våningar. Varje gavel försågs med ett rosettfönster. Inne i kyrkorummet lades ett lackat trägolv och innertaket fick formen av ett kryssvalv.Invigningen ägde rum på Alla helgons dag den 4 november 1888 och förrättades av biskop C.H Rundgren assisterad av prostarna Sillén i Sillerud, Eldin i Blomskog och Petersson i Glava samt vice pastor Eriksson i Silbodal, komminister Almqvist i Trankil, pastorsadjunkten Svensson i Mo och pastorsadjunkten Selldén i Vårvik tjänstgjorde som notarie. Människor från alla Nordmarks församlingar var närvarande på denna högtidliga gudstjänst då Värmlands enda centralkyrka stod färdig. ”Det rymliga templet var till trängsel fyllt” heter det i Nya Wermlandstidningens artikel från den 8 november samma år. Kyrkan var försedd med 900 sittplatser men genom de rymliga gångarna utmed sidorna fick över det dubbla antalet plats på invigningsdagen. Man uppskattade en skara på över 2000 personer inkluderat de som följde ceremonin från vapenhuset, och de som befann sig utanför och på kyrkogården Silleruds kyrkas minnesskrift från Svenska kyrkan Värmland, Årjäng, Sillerud, Värmland, Byggnader-Religionsutövning – kyrkor-(01) Exteriörer Bild från Riksantikvarieämbetet PD – Ingen upphovsrätt Värmland, Årjäng, Sillerud, Värmland, Byggnader-Religionsutövning – kyrkor-(01) Exteriörer Bild från Riksantikvarieämbetet PD – Ingen upphovsrätt Värmland, Årjäng, Sillerud, Värmland, Byggnader-Religionsutövning – kyrkor-(02) Interiörer Bild från Riksantikvarieämbetet PD – Ingen upphovsrätt I kyrkans torn hänger tre klockor, två gjöts 1954 då två äldre klockor var spruckna och den tredje är från 1722 (gjöts om 1954 helt identisk med originalet). Utöver dessa tre klockor hänger en på platsen där Silleruds gamla kyrka låg, den klockan är från 1662. Kyrkan revs 1891 och en klockstapel byggdes på platsen 1970, nedan en teckning av hur den gamla kyrkan såg ut. Teckning. 1922. Bildtext: Sillerud sn. Silleruds kyrka. Teckning på Silleruds gamla kyrka från Digitaltmuseum, ingen ändring gjord Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Så tidigt som 1220 finns det en kyrka markerad i Sillerud på kartan som finns i Skara domkyrka. 1662 brann den dåvarande kyrkan ner och mycket av bygdens äldre historia gick förlorad. Enligt tradition har kyrkan i Sillerud varit placerad på en kulle vid norra änden av sjön Östra Silen. På platsen finns idag minnessten, klockstapel med kyrkklockan från 1662 och några järnkors. Informationen till detta blogginlägg kommer från följande källorÅrjäng.seSvenska kyrkanRiksantikvarieämbetet [...]

Senaste intressanta personen

Severin Nilsson

☆ 1846-01-14 i Asige | ✞ 1918-11-24 i Stockholm Lördagen den 14 januari 1846 föds Johan Severin Nilsson i ett torp som låg under Knobesholms gård i Asige Halland, han är son till statdräng Nils Pehrsson och hans fru Neta Beata Svensdotter. Familjen var fattig och flyttade runt i olika torp under gården Knobesholm. 1852 flyttar de in i torpet Sveaberg under Knobesholm och då fick även Severins pappa anställning som smed. Pappa Nils ville att Severin skulle jobba som smed men Severin spenderade hellre tiden med att läsa eller skriva. Prosten i Slöinge såg teckningar som Severin hade gjort och skickade de till en vän i Göteborg. Vännen blev intresserad och fixade ett par mecenater som var villiga att stödja Severins utbildning till målare i Stockholm. 1865 börjar Severin på Konstakademin och studerar där fram till juni 1871. I november 1873 åker Severin tillsammans med en annan målare mot Paris, en resa som kommer att ta 3 veckor. De åker från Stockholm via Malmö, Köpenhamn, Lübeck, Berlin, Dresden, Leipzig, Weimar, Düsseldorf, Köln, Bryssel. Antwerpen till Paris. I Paris studerar Severin för Léon Bonnet, en mästare som tar hjälp av kamera för att få en bra bild att måla av. Vinbergs kykrby, Vinbergs gamla kyrka Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Hemkomsten från auktionen. Far har varit på fattigauktion anno 1875 Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Fiskare med ryssja och kvinna med ett träkar i samspråk vid en timrad bod invid Knobesholmsjön Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Utklädda barn på en grusväg i Halland Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Humleodling. Humleplockning vid Dammstugan. Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Henrik i Björsgård (granne med Severin) och en kvinna med korg som han just tillverkat Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Hagbards galge och Signes galge vid Asige hed Fyra män och fem kvinnor på klippor mellan två vattenfall. Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) 1875 återvänder Severin till Sverige och Asige för att fortsätta fotografera och måla, för att dryga ut kassan gjorde Severin som flera andra konstnärer. Han gav lektioner och målade porträtt, en av hans elever var Rosalie Platzman-Ebersterin som han sedan gifter sig med den 4 juni 1878. Bröllopsresan går till Paris där det samtidigt är en världsutställning där Severin hade hjälpt Skansen grundaren Artur Hazelius att inreda en stuga i allmoge stil från just Halland. Konstnären och fotografen Severin Nilsons hustru Rosalie Platzman-Eberstein elegant klädd Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Konstreproduktion. Dam med paraply bland snårskogen. Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) Severin och Rosalie får 3 barnEva Beata Severina ☆ 1879-05-31 ✞ 1959-10-15Knut Arendt Severin ☆ 1883-02-28 ✞ 1953-12-30Nils Mauritz ☆ 1885-10-04 ✞ 1888-12-26.Varken Eva eller Knut får några barn. I september 1884 dör Severins far Nils, kvar i torpet på Sveaberg blir då mor Neta, systern Charlotte med hennes oäkta son Karl. 1885 köper Severin en gård som ligger i närheten av Knobesholm som heter Björsgård. Gården var byggd på samma vis som de flesta gårdar i Halland på den tiden, fyra längor som inramar en innergård. Bostadsdelen måste varit dålig då Severin samma år köpte torpet Sveaberg och placerade det på Björsgård. Severin inredde torpets norra rum till sommarateljé och överlät gården till sin storasyster. Björsgård bestod av två gårdar och på den mindre bodde Henrik Bengtsson med fru Elna och sonen Nils Peter, Henrik finns med på flera av de fotografier som Severin tog under sina sommarvistelser i Asige. ”Söndagsgästerna ger sig av ifrån Björsgård” Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Säljägare med skinnmössa och bössa på pass vid en sten. Modellen är Henrik Bengtsson som bodde på Södra Björsgård i Asige vid Severins familj. Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) 1908 köpte Severin ytterligare en bålastuga att ha som ateljé, denna gång belägen i Trönninge (norr om Varberg), Lindbergs socken. Bolsestugan som den kallas finns kvar på samma plats, numera äger Varbergs kommun den men den disponeras av Lindberga hembygdsförening. Bolsestugan, Severin Nilssons målarstuga Inga ändringar gjorda Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) Ryggåsstuga med olika höga tillbygda loft vid båda gavlarna, s k högloftsstuga Den ryggåsstuga som Severin Nilson köpte 1908 till målarateljé, ”Bolsestugan” Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) En piprökande man och en liten flicka står framför ett ovanligt stort fönster till en ryggåsstuga. Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Severin Nilsson är mest känd som målare men när man kollar de bilder han tog med sin kamera under slutet av 1800-talet och under 1900-talet så ger bilderna en fantastisk skildring av hur allmoge Sverige såg ut på den tiden. 24 november 1918 avlider Severin NIlsson i Stockholm, begravningen hålls i Sofiahemmets gravkor den 24 november (Dagens Nyheter 1918-11-25) och han begravdes sedan i Asige. Det var läromästaren i Léon Bonnet i Paris som visade Severin hur man kunde använda fotografi som förlaga till bilder. Det finns enligt uppgift från Digitalt museum cirka 6 000 fotografier bevarade från Severin Nilsson. De flesta är odaterade och kvalitén skiftar på fotografierna, man ser dock snabbt att Severin hade en förmåga att måla upp hur han vill ha fotografiet. Laxfiskare Karl Pettersson i sydväst, skepparkrans och en käpp i handen. Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Porträtt av en kvinna. Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Man med korg. Kringvandrande dagsverkare? Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) Sågverk, kvarnbebyggelse Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) Informationen i detta inlägg kommer från dessa källor:Boken ”Severin Nilssons Halland” av Mats Bengtsson och Jan OlshedenKyrkoböcker – Arkiv DigitalBilder från Digitalt museumSvenskt Porträttarkiv [...]

Olof Langelius

Söndagen den 2 september 1716 föds Olof Langelius på Rinna prästgård i Väderstads socken i Östergötland, son till Johan Rydberg och hans fru Katarina Langelius. 1726 studerade han på Gymnasiet i Linköping för att bli Student 1736, prästvigd och adjunkt hos sin pappa 1742-1747. Skvadronspredikant vid Östgöta kavalleri 1746 och 1751 regementspraktikant för Östgöta kavalleri. Var med vid pommerska kriget 1758 till 1762, efterlämnade sig en disputation på latin, ett manuskript ”Prestechrönica öfver Linköpings stift” samt ”Dagbok öfver Svenska arméens campagne i Pommern 1759” som senare blev en bok ”Olof Langelius drar i fält – Utdrag ur en östgötaryttares dagbok åren 1758-1762” av Harald Tigerström. 9 augusti 1747 gifter sig Olof på Rinna i Rinna socken med Eva Regina Wadman (Rogers farmors morfars farmors morfars syster). De får 4 barn innan Olof följer med Östgöta regemente till Pommern.Maria Catharina ☆ 1748-07-08 i Väderstad | ✞ 1827-06-19 i HäradshammarOlof ☆ 1751-01-08 i Drothem | ✞ 1751-08-06 i DrothemJohannes ☆ 1752-08-01 i Drothem | ✞ 1776-11-25 i UppsalaEva Christina ☆ 1755-11-25 i Drothem | ✞ 1818-07-03 i Drothem 1767 blir han kyrkoherde i Häradshammar och Jonsberg i Linköpings stift och lever där fram till sin död den elfte november 1782 och i dödsnotisen står det Nov 10.19 Olaus Johannis Lengelius Häradshammars & Jbergs kyrkoherde, jämte invärtes sjukdom. kallbrand i Högra foten samt slag som på 3dje dygnet ändrade hans livf kl. 8 om morgonen Häradshammar (E) C:4 (1765-1830) Bild 280 / sid 553 Karta äver Pommern från Wikipedia utan upphovsrätt [...]

August Wilhelm Malm

Måndagen den 23 juli 1821 föds August Wilhelm Malm i Lund, son till skräddarmästare Johannes Malm och hans fru Anna Brita Gyberg. Det är en stor familj med 9 syskon födda mellan 1814 till 1835.August tar student som 17 åring och blev därefter elev och medhjälpare åt Sven Nilsson (naturforskare och svenska ornitologins fader) i Lund. På Svens rekommendation blev han anställd på riksmuseum som Carl Jacob Sundevalls biträde och 1841 sänds August till den skandinaviska halvöns nordligaste lapp- och finnmarker (Nordisk familjebok 1912) för zoologiska studier åt vetenskaps akademin. Enligt materialet på Riksarkivet (Svenskt biografiskt lexikon) gästade han olika prästgårdar och pastorn i Jukkasjärvi (Lars Levi Læstadius) klagade på Augusts uppförande. Han skrev en rapport till Sven Nilsson och Carl Jacob Sundevall vilket innebar förlust av anställningen vid riksmuseum. Vad gjorde då August som retade upp Lars Levi Læstadius så?Den 10 oktober 1842 föds oäkta Augusta Wilhelmina av Johanna Agatha Lindstedt, som fader står August Wilhelm Malm. Johanna Augusta bor på prästgården i Vittangi och är dotter till pastorn Ingemar Lindstedt. Att föda ett oäkta barn var skam under 1800-talet och då extra skamligt när det är en prästdotter som är moder, det var detta som Lars Levi klagade på. August Wilhelm Malm, porträtt. Rosett som klädsel. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6066:1-3. – Bild från Digitalt museum Publicerat enligt CC BY 4.0 Under 1843-1844 studerar August i Köpenhamn och gifte han sig med Caroline Mathilde Christensen för att sedan flytta tillbaka till Sverige för att inventera Skånes och Blekinges djurvärld. 1 januari 1848 blir han intendent på den naturhistoriska avdelningen på Göteborgs museum, sedermera Naturhistoriska museet. 1881 får August en blodförgiftning och 5 mars 1882 dör August av lunginflammation Det August är mest känd för är en val, en ung blåvalshanne som simmade på grund 29 oktober 1865 i Askimsviken. Valen bogserades in till Lindholmens varv där kroppen flåddes och monterades på en 3-delad trästomme. Valen kom att gå under benämningen den Malmska valen och visades först upp i flera olika städer för att sedan hamna på Ostindiska huset i Göteborg. 1918 flyttades valen från Ostindiska huset till dess nuvarande plats på Naturhistoriska museet. Blåval (Malmska valen) från Digitalt museum Erkännande (CC BY) Samtliga bilder ovan från Digitaltmuseum tillgängliga som Creative commans Erkännande (CC BY) [...]

Lars Levi Læstadius

Jag har vetat en tid att denna man finns med i min frus släktträd tillsammans med författaren Mikael Niemi. Lars Levi Læstadius är en mycket intressant man som uträttade en massa bra saker för samerna, även jag som inte tror på Gud kan se storheten i det gjorde. Lars Levi Læstadius bild från Wikimedia commons fritt från upphovsrätt Lördagen den 10 januari 1800 föds Lars Levi i den lilla byn Jäckvik som ligger i Arjeplogs kommun, son till Carl Læstadius och Anna Magdalena Johansdotter. Pappan Carl var bergsfogde för Nasafjälls silververk som ligger i Pite lappmark, minst tre av Carls anor var präster i Arjeplog och han hade avlägset samiskt påbrå. Under slutet av 1700-talet hade Nasafjälls silververk problem och Carl fick lämna tjänsten som bergsfogde. 1798 avlider Carls första fru (Brita Ljung) och Carl gifter om sig året efter med änkan Anna Magdalena Johansdotter. De flyttar in i ett nybygge som Nasafjällsbolaget hade byggt och här föds Lars Levi 1800, nybygget hade svårodlad jord och låg ödsligt. 1802 flyttar familjen in till Arjeplog istället och försökte försörja sig på fiske och andra bisysslor. Norra Sverige var vid denna tidpunkt att fattigt område och det fanns inte mycket hjälp att få. Både Carl och Anna ansåg att skolning var nödvändig och tidigt kunde barnen läsa och redogöra till viss mån om kristendomens grunder. 1803 prästvigs Carl efter studier vid Uppsala universitet och 1806 blir Carl komminister i Kvikkjokk. 1808 flyttar familjen tillsammans med styvfar och styvmor till Kvikkjokk. Carl var inte bara komminister utan även botaniker och han tog ofta med sig barnen Lars och Petrus ut i skog och mark för att undervisa dem. Familjen pratade svenska och de var även lärda i samiska (lulesamiska) och grekiska. 1816 inleder Lars och hans bror Petrus studier i Härnösand, därefter studerade båda teologi på Uppsala universitet. Under studietiden gjorde Lars resor i både norra som södra Sverige för att studera flora och fauna. Inför Härnösands domkapitel tar båda bröderna lördagen den 19 februari 1825 prästexamen och den 20 februari prästvigs de båda i Härnösands domkyrka. Som ny präst började han som vice pastor i Arjeplog för att därefter vara missionär bland samerna i Pite lappmark. 1826 tillträdde han som kyrkoherde i Karesuando, här fick han användning av sin kunskap av det samiska språket (i Karesuando talades nordsamiska). Det andra stora språket i Karesuando var finska som Lars lärde sig genom att besöka gårdarna och prata med befolkningen. Dialekten som pratas i Karesuando och det närliggande området kallas tornedalsfinska. När Sverige förlorade Finland 1809 i kriget mot Ryssland hamnade en del av den finska befolkningen i Sverige. Just runt gränsen mot Finland som utgörs av Torneälv pratas tornedalsfinska (även kallat Meänkieli som betyder Vårt språk). Standardfinskan lärde sig Lars aldrig att prata. Under 1830- och 1840-talet arbetade Lars i Karesuando och han drabbades av prövningar under tiden där. 1833 blev han svårt sjuk men tillfrisknade, 1839 avled hans son Levi, 1841 avlider hans bror Petrus i lungblödning och samma år insjuknar Lars igen. 1842 tillfrisknade Lars och började studera för att ta pastoralexamen, den examen innebar att han kunde söka jobb som kyrkoherde även utanför lappmarken. Examen avlades i oktober 1843 och Lars blev kort därefter visitator för skolor och församlingar i lappmarkerna. Under dessa visitationer mötte han en ung samisk kvinna som väckte nya tankar hos honom. Kvinnan hette Milla Andersson-Clementsdotter men har blivit känd som Maria, Mary och Maria av Lappland. Det var genom samtalet med henne som Lars började förstå vad en levande tro var. Lars började använda ett grövre språk i sina predikningar med beskrivningar med starka färger. Under vårvintern 1846 började fröet till en väckelserörelse gro då fler och fler kom för att höra Lars predikningar. Under hela tiden i Karesuando och även fortsatt när väckelserörelsen drar igång var kampen mot rusdrycker viktig. Från början var argumenten främst att alkoholen ledde till fattigdom och konflikter för att ändras till att alkoholens ande måste bekämpas med den Helige Ande. I mars 1849 tillträdde Lars tjänst som kyrkoherde i det nya pastoratet Pajala kapellförsamling. Här fortsatte han sina färgstarka predikningar och kampen mot rusdrycker vilket gjorde att han fick problem från de lokala krögarna och bruksägarna som använde rusdrycker för att locka samerna att utföra malmtransporter. Torsdagen den 21 februari 1861 avlider Lars i magcancer i sitt arbetsrum i Pajalas prästgård. [...]

Tillbaka till toppen

Swedish