Hoppa till innehåll

Bråberg & Nilsson

Anor
Historia
- Dalarna
  - Kyrkor
- Dalsland
  - Kyrkor
- Halland
  - Varberg
  - Kyrkor
- Norrbotten
  - Pajala
  - Kyrkor
- Skåne
- Småland
- Stockholm
- Uppland
- Värmland
  - Kyrkor
- Västerbotten
- Västra Götaland
- Ångermanland
- Östergötland
- Händelse
- Militär
Intressanta personer
Kontakt
Länkar
Ordlista
Senaste nytt
Släktnamn
- Bråberg
- De Besche
- De Falck
- Drugge
- Fahnehielm
- Rotkirch
- Wadman
Sveriges regenter 1532-nutid
Tips

Sök efter:

Sök efter:

Kamisol

Rulla

En lång skinnväst med långa ärmar som ryttare i den karolinska armen hade utanpå sin linneskjorta

Bild från Wikipedia under Creative Commons CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication

KategorierOrdbokEtiketter,Kamisol Karolin Militär Ordbok

Inläggsnavigering

Föregående inläggFöregående inlägg Magnus Laurent De Falck

Nästa inläggNästa inlägg Karpus

Nyheter

Genomgång av anor

Genomgång av anor

Just nu adderar jag information till de personer som ligger under fliken Anor, nästa del blir att lägga till generationen innan dessa anor och jag ska även lägga upp släktträd för alla de anor som finns här. Parallellt med detta har jag börjat kolla upp alla källor som jag har i min släktforskning och där det saknas följer jag familjerna och noterar alla husförhörslängder som de finns med i. Photo by Arseny Togulev on Unsplash [...]

Boken om min pappa

Boken om min pappa

Arbetet med att samla in bilder och skriva ner fakta om min pappa pågår vid sidan om den övriga släktforskningen. Jag har även i stora drag lagt upp vilka kapitel jag ska ha med i boken och hur de ska vara placerade. Boken skriver jag främst åt mina döttrar som inte han träffa honom, han gick bort fem år innan min äldsta dotter föddes. Photo by Mike Tinnion on Unsplash [...]

I och med ändringar i Instagram så är mitt konto där stängt, jag använde Instagram mest för kontakt med användare för frågor och tips. Istället för Instagram finns nu möjligheten att kontakta mig direkt här på bloggen. Välj Kontakt i menyn och fyll i uppgifterna som efterfrågas så återkommer jag till dig. Photo by John Schnobrich on Unsplash [...]

Ändrade designelement

Ändrade designelement

Jag har fortsatt arbetet med att producera en mall att använda på alla anor och intressanta personer för att få till ett mer enhetligt utseende. I detta har jag även ändrat lite på startsidan för att få till en design som ser likadan ut oavsett storleken på skärm man tittar på. Photo by Filip Bunkens on Unsplash [...]

Senast i historia

Västgöta-Dals regemente

Västgöta-Dals regemente

Det Västgöta stora regementet splittrades i fyra mindre regementen 1623, ett av dessa regementen var Västgöta-Dals regemente. Grunden till regementet sattes upp redan i mitten av 1500-talet genom Gustaf Vasas uppsatta fännikor.1613 slogs flera mindre grupperingar ihop till det Väsgöta storregementet av Gustav II Adolf och 10 mars 1624 anbefaller Gustav II Adolf att storregementet ska delas i tre delar.1902 byter regementet namn och blir Hallands regemente (I16) och förflyttas till Halmstad.Regementet eller delar av det har deltagit vid en del kända slag genom tiderna, delar av regementet deltog vid slaget vid Breitenfeld och även vid Slaget vid Lützen Slaget vid Leipzig 23 oktober 1642 Slaget vid Lund 4 december 1676 Undsättningen av Bohus fästning 22 juli 1678 Slaget vid Fredrikshall 26 juni 1716 Det stora nordiska kriget 1700-1721 Pommerska kriget 1757-1762 Gustav III:s ryska krig 1788-1790 Pommerska kriget 1805-1807 Danska kriget 1808-1809 Ryska kriget 1808-1809 Norska fälttåget 1814 Bataljonsfana m/1849 Bild från Digitaltmuseum – Ingen bearbetning gjord Erkännande (CC BY) Tillhör Armemuseums arkiv Plansch med uniform för musketerare och officer vid Västgöta-Dals regemente omkring år 1806, ritad av Einar von Strokrich. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Tillhör Armemuseums arkiv Plansch med uniform för officer och soldater vid Västgöta-Dals regemente för år 1807, ritad av Einar von Strokrich. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Tillhör Armémuseums arkiv Plansch i färgtryck med uniform för Västgöta-Dals regemente för åren 1765-1888. Ingår i planschsamlingen Svenska krigsmaktens fordna och nuvarande munderingar utgiven av P.B Eklund 1900-1905. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Min koppling till Västgötadals regemente är den soldat som fick namnet Bråberg 1808 som var soldat, hans far var korpral i samma regenten Informationen på denna sida kommer från:Projekt Runeberg och boken Anteckningar rörande svenska regementernas historia nr 319Kungliga Hallands regemente (Västgöta-Dals regemente) 1624-1924 Minnesskrift av Gustaf BerggrenKungliga Västgötadals regemente och Kungliga Hallands regemente 1624-1924 Regementets historia med glimtar ur dess liv i fred och krig i helg och söcken av Christer Lilliehöök [...]

Gudmundrå kyrka

Gudmundrå kyrka

Den 27 september 1801 invigs den nya kyrkan i Gudmundrå, den medeltida kyrka som fanns bredvid den nya blev för liten för att rymma alla besökare. Kyrkan har renoverats flera gånger, senast 2015.Tornet har tre klockor vilket är ovanligt för en landsortskyrkaDopfunten kommer från medeltidenDen nuvarande orgeln har 35 stämmor, invigd 1998 Kramfors, Gudmundrå kyrka (Fotografi)E-arkiv ID: KMB_16001000301844_ PD – Ingen upphovsrätt Kramfors, Gudmundrå kyrka (Fotografi)E-arkiv ID: KMB_16001000301964_ PD – Ingen upphovsrätt På Gudmundrå kyrkogård i Kramfors är fyra av offren från Ådalen 1931 (Erik Bergström, Viktor Eriksson, Evert Nygren och Eira Söderberg) begravda i en gemensam grav. Inga bearbetningar gjorda på bilden Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) [...]

Gerlachska huset

Gerlachska huset

Huset byggdes mellan 1887 och 1891 och bestod av två byggnadskroppar, en kontorsdel med egen igång kantad av två lejon i granit och en bostadsdel med en pampig ingång med dubbeldörrar i ek och svarta polerade kolonner. Kontorsdelen byggdes i gulröd tegel, bostadsdelen första våning byggdes av natursten och andra våningen fick en gul puts. Fönstren på första våningen hade en halvcirkel av glas högst upp och under varje fönster fanns det en ventil och två stiliserade drakar. Fönstren på andra våningen var rektangulära med en triangulärt dekoration över.Fasaden mot trädgården som låg utmed Bäckgatan hade ett halvcirkelformat trapphus och lite längre in på huskroppen fanns den inglasade vinterträdgården. Huset stod färdigt och invigdes den 20 februari 1819 med en festmåltid på Socitétsrestaurangen. 1907 går Hugo Gerlach bort och 1919 säljer änkefru Anna Gerlach huset, huset byter ägare flera gånger för att 1926 köpas av Jonas Karlsson. Familjen Karlsson äger huset fram till mitten av 1970-talet då det säljs till Kungsmässan AB i Kungsbacka. Kungsmässan vill riva huset och bygga varuhus istället vilket inte stadsplanen tillät. Det blev en långväga hantering som involverade byggnadsnämnden, Riksantikvarieämbetet och Varbergs kommun. Vid ett sammanträde i kommunfullmäktige den 16 november 1976 kom beslut om rivning som gick helt emot Riksantikvarieämbetes råd. Beslutet fattades på uppgifter att huset var förfallet och i mycket stort behov av renovering vilket de fotografin som Länsmuseet i Varberg tog 1976. Rivningen påbörjas i maj 1977 och tomten användes en tid som parkeringsplats, den fick namnet Filiberts hörna efter ordförande i Kommunstyrelsens ordförande Filibert Hvalgren som enligt uppgift prioriterade ett nytt bibliotek istället för att bevara Gerlachska huset. Porträtt av far och son. Hugo Gerlach, iklädd fez, bär sonen Harry på sina axlar. Harry, döpt efter sin morfar Harry Bagge, håller i en piska. Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Fasadbild av trapphuset från Gerlachska huset, uppfört 1887-1991 åt ingenjör Hugo Gerlach. CC CC0 1.0 Trädgården till Gerlachska villan med en näckrosdamm i centrum, murar, pelare och växter av olika slag. Flickan till vänster vid dammen är troligen Margit Gerlach och kvinnan Anna Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Exteriör av Gerlachska huset, uppfört 1887-1891, och den stakethägnade trädgården, sett nedifrån Bäckgatan upp mot Västra Vallgatan. Inga ändringar gjorda i bilden CC CC0 1.0 Gerlachska huset, ritat av arkitekterna Hans Hedlund och Yngve Rasmusson (som även ritat det s k Tomtehuset i Göteborg). Fasaden mot Bäckgatan uppvisar tysk nyrenässans Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Trädgården till Gerlachska villan med pelarrader, rabatter och en damm i mitten. Bilden tagen från väster. Flickan som står till höger är troligen Margit Gerlach och kvinnan bakom Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Vykort, ”Varberg. Parti av Bäckgatan.” Bäckgatan västerut från korsningen Västra Vallgatan med Gerlachska huset från 1891 t h i kv Trädgården och kv Prästgården (numera Kyrkoherden Inga bearbetningar gjorda Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Gerlachska huset stod klart 1891 i korsningen Västra Vallgatan-Bäckgatan, kv Trädgården. Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Informationen på denna sida kommer från boken ”Hugo Gerlach och hans tid” utgiven 2006 av Hembygdsföreningen Gamla Varberg, boken är skriven av Lennart Hjelmstedt, Sven-Ivar Jögård och Bengt-Arne Person [...]

Fässbergs kyrka

Fässbergs kyrka

Fässbergs kyrka invigdes 1 advent 1887 och ersatte då Fässbergs gamla kyrka som var byggd på 1200-talet, den äldre kyrkan var placerad där kyrkogården numera är och revs 1896. Fässbergs kyrka ritades av Adrian Crispin Peterson i gotisk stil och är byggd i rött tegel. Kyrkan är 42,5 meter lång, 15 meter bred och tornet är 52 meter högt. Redan 1917 renoveras kyrkan, många av inventarierna från den gamla kyrkan hämtas från Göteborgs museum bland annat predikstolen, altartavlan, nattvardskärl och basunängeln som hänger i koret.1972-73 renoveras kyrkan igen och interiören målas om i djärva nya färger enligt informationsbladet från Svenska kyrka. 2020 renoveras kyrkan igen och färgsättningen återgår till den ursprungliga från 1887 By Artifex – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=9880629 By Artifex – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=9880647 By not provided – Kulturmiljöbild, RiksantikvarieämbetetThis file was provided to Wikimedia Commons by the Swedish National Heritage Board as part of the cooperation project Connected Open Heritage with Wikimedia Sverige.This file was made available by Riksantikvarieämbetet as part of the Connected Open Heritage project. The project is led by Wikimedia Sverige in cooperation with UNESCO, Wikimedia Italia and Cultural Heritage without Borders and is financed by a project grant from the Culture Foundation of the Swedish Postcode Lottery., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=63106672 By Artifex – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=9880674 By AleWi – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=154435711 By Averater – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=32195037 ReferenserSvenska kyrkanGuidefolder från Svenska kyrkan [...]

Intressanta personer

Erik Fredrik Vilhelm Blomqvist

Erik Fredrik Vilhelm Blomqvist

☆ 1852-01-01 i Vilhelmina | ✞ 1927-02-20 i Gudmundrå Torsdagen den 1 januari 1852 föds Erik, son till Hans Ersson Blomqvist och hans fru Inga Margareta Andersdotter, i Vilhelmina Västerbotten. Erik är familjens förstfödde som senare får 6 syskon, familjen Blomqvist är en fattig familj och under Eriks uppväxt i Vilhelmina står familjen som bostadslösa. Eriks far går bort i januari 1869 och familjen försöker så gott de kan att klara sig för dagen. Hans Ersson Blomqvist (☆ 1828-10-04 Boda| ✞ 1869-01-25 Vilhelmina)Inga Margareta Andersdotter (☆ 1827-04-23 Vilhelmina | ✞ 1901-02-08 Ström)BarnErik Fredrik Vilhelm (☆ 1852-01-01 Vilhelmina | ✞ 1927-02-20 Gudmundrå)Jonas Andreas Ulrik (☆ 1854-04-08 Vilhelmina | ✞ 1931-02-20 Ström)Anna Christina Amalia (☆ 1856-11-24 Vilhelmina | Emigrerar till Nord Amerika/Minnesota 1888-08-01)Inga Matilda Serafina (☆ 1859-02-24 Vilhelmina | ✞ 1928-08-31 Ström)Per Olof August (☆ 1862-03-23 Vilhelmina | ✞ 1912-04-10 Umeå)Johan David (☆ 1864-06-24 Vilhelmina | ✞ 1916-04-20 Ström)Erika Karolina (☆ 1867-05-20 | ✞ 1869-01-18) Brott och straffFredagen den 24 april 1868 döms Erik av Åsele häradsrätt till 7 månaders straffarbete i Umeå Fängelse och 6 års förlust av medborgerligt förtroende för stöld av betande kreatur (ren).Torsdagen den 11 november 1869 döms Erik av Åsele häradsrätt till 1 år och 3 månaders straffarbete samt 8 års förlust av medborgerligt förtroende för stöld, han släpps ur fängelset onsdagen den 19 januari 1870.Måndagen den 22 maj 1882 döms Erik för tredje stölden och denna gången även med ”resande av livsfarlig kniv” till 2 år, 3 månader och 21 dagars straffarbete på Långholmen i Stockholm. Han släpps ur fängelset tisdagen den 1 juli 1884. Lördagen den 5 juli 1879 flyttar Erik till Ström, Jämtland och skris in i boken under ”i socken” och söndagen den 13 juli 1879 finns det en lysning i Ströms kyrkoarkiv mellan Erik Blomqvist och Hilma Carolina Sellstedt. Det finns ingen notering om någon vigsel men det finns en notis från onsdagen den 6 maj 1885 att paret skiljer sig. Tisdagen den 23 mars 1897 flyttar Erik till Gudmundrå, Ångermanland och fredagen den 21 januari 1916 gifter sig Erik med Märta Andersdotter Häggqvist från Hammerdal, Jämtland och de får 9 barn varav flera innan de gifter sig. Erik Fredrik Vilhelm Blomqvist (☆ 1852-01-01 Vilhelmina | ✞ 1927-02-20 Gudmundrå)Märta Andersdotter Häggqvist (☆ 1868-01-26 Hammerdal | ✞ 1921-06-19 Ådals-liden)BarnKarl Johan Fredrik (☆ 1889-12-19 Föllinge | ✞ 1964-12-27 Högsjö)Lina Albertina Kristina (☆ 1891-08-19 Meråker | ✞ 1989-08-26 Västerås)Gustaf Alfred Emanuel (☆ 1892-08-09 Ringåker (Norge) | ✞ 1962-09-20 Hörnefors)Anna Maria Henrietta (☆ 1894-10-15 Ytterlännäs | ✞ 1970-11-26 Örnsköldsvik)Märta Josefina Eugenia (☆ 1896-12-10 Gudmundrå | ✞ 1976-12-21 Helsingborg) – Rogers farfars morErik Olof Leonard (☆ 1899-08-25 Gudmundrå | ✞ 1929-10-07 Gudmundrå)Petrus Andreas Teodor (☆ 1901-08-07 Gudmundrå | ✞ 1945-04-13 Töre)Frans Oskar Vilhelm (☆ 1904-05-28 Gudmundrå | ✞ 1971-10-05 Uppsala)Ernst Algot Eugen (☆ 1907-06-08 Gudmundrå | ✞ 1978-09-07 Skellefteå) Söndagen den 19 juni 1921 avlider makan Märta i Ådals-liden, Västernorrland och däromkring står det en ändring i kyrkoboken från arbetare på Erik till gårdfarihandlare. Det har berättats i släkten att han var med om en olycka i hamnen i Gudmundrå, men jag har inte lyckats hitta uppgifter om det. Lördagen den 10 december 1921 flyttar Erik tillbaka till Ström, åter igen på socken eller i obefintlighetsboken och onsdagen den 5 maj 1925 flyttar han tillbaka till Gudmundrå. Sista delen av sitt liv lever Erik på Frånö ålderdomshem och söndagen den 20 februari 1927 avlider Erik av hjärtfel, han begravs samma dag i Gudmundrå Rangifer tarandus (Linnaeus) Bild från Digitaltmuseum Inga bearbetningar av bilden gjord Erkännande (CC BY) [...]

August Wilhelm Malm

August Wilhelm Malm

Måndagen den 23 juli 1821 föds August Wilhelm Malm i Lund, son till skräddarmästare Johannes Malm och hans fru Anna Brita Gyberg. Det är en stor familj med 9 syskon födda mellan 1814 till 1835.August tar student som 17 åring och blev därefter elev och medhjälpare åt Sven Nilsson (naturforskare och svenska ornitologins fader) i Lund. På Svens rekommendation blev han anställd på riksmuseum som Carl Jacob Sundevalls biträde och 1841 sänds August till den skandinaviska halvöns nordligaste lapp- och finnmarker (Nordisk familjebok 1912) för zoologiska studier åt vetenskaps akademin. Enligt materialet på Riksarkivet (Svenskt biografiskt lexikon) gästade han olika prästgårdar och pastorn i Jukkasjärvi (Lars Levi Læstadius) klagade på Augusts uppförande. Han skrev en rapport till Sven Nilsson och Carl Jacob Sundevall vilket innebar förlust av anställningen vid riksmuseum. Vad gjorde då August som retade upp Lars Levi Læstadius så?Den 10 oktober 1842 föds oäkta Augusta Wilhelmina av Johanna Agatha Lindstedt, som fader står August Wilhelm Malm. Johanna Augusta bor på prästgården i Vittangi och är dotter till pastorn Ingemar Lindstedt. Att föda ett oäkta barn var skam under 1800-talet och då extra skamligt när det är en prästdotter som är moder, det var detta som Lars Levi klagade på. August Wilhelm Malm, porträtt. Rosett som klädsel. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6066:1-3. – Bild från Digitalt museum Publicerat enligt CC BY 4.0 Under 1843-1844 studerar August i Köpenhamn och gifte han sig med Caroline Mathilde Christensen för att sedan flytta tillbaka till Sverige för att inventera Skånes och Blekinges djurvärld. 1 januari 1848 blir han intendent på den naturhistoriska avdelningen på Göteborgs museum, sedermera Naturhistoriska museet. 1881 får August en blodförgiftning och 5 mars 1882 dör August av lunginflammation Det August är mest känd för är en val, en ung blåvalshanne som simmade på grund 29 oktober 1865 i Askimsviken. Valen bogserades in till Lindholmens varv där kroppen flåddes och monterades på en 3-delad trästomme. Valen kom att gå under benämningen den Malmska valen och visades först upp i flera olika städer för att sedan hamna på Ostindiska huset i Göteborg. 1918 flyttades valen från Ostindiska huset till dess nuvarande plats på Naturhistoriska museet. Blåval (Malmska valen) från Digitalt museum Erkännande (CC BY) Samtliga bilder ovan från Digitaltmuseum tillgängliga som Creative commans Erkännande (CC BY) [...]

Lars Levi Læstadius

Lars Levi Læstadius

Jag har vetat en tid att denna man finns med i min frus släktträd tillsammans med författaren Mikael Niemi. Lars Levi Læstadius är en mycket intressant man som uträttade en massa bra saker för samerna, även jag som inte tror på Gud kan se storheten i det gjorde. Lars Levi Læstadius bild från Wikimedia commons fritt från upphovsrätt Lördagen den 10 januari 1800 föds Lars Levi i den lilla byn Jäckvik som ligger i Arjeplogs kommun, son till Carl Læstadius och Anna Magdalena Johansdotter. Pappan Carl var bergsfogde för Nasafjälls silververk som ligger i Pite lappmark, minst tre av Carls anor var präster i Arjeplog och han hade avlägset samiskt påbrå. Under slutet av 1700-talet hade Nasafjälls silververk problem och Carl fick lämna tjänsten som bergsfogde. 1798 avlider Carls första fru (Brita Ljung) och Carl gifter om sig året efter med änkan Anna Magdalena Johansdotter. De flyttar in i ett nybygge som Nasafjällsbolaget hade byggt och här föds Lars Levi 1800, nybygget hade svårodlad jord och låg ödsligt. 1802 flyttar familjen in till Arjeplog istället och försökte försörja sig på fiske och andra bisysslor. Norra Sverige var vid denna tidpunkt att fattigt område och det fanns inte mycket hjälp att få. Både Carl och Anna ansåg att skolning var nödvändig och tidigt kunde barnen läsa och redogöra till viss mån om kristendomens grunder. 1803 prästvigs Carl efter studier vid Uppsala universitet och 1806 blir Carl komminister i Kvikkjokk. 1808 flyttar familjen tillsammans med styvfar och styvmor till Kvikkjokk. Carl var inte bara komminister utan även botaniker och han tog ofta med sig barnen Lars och Petrus ut i skog och mark för att undervisa dem. Familjen pratade svenska och de var även lärda i samiska (lulesamiska) och grekiska. 1816 inleder Lars och hans bror Petrus studier i Härnösand, därefter studerade båda teologi på Uppsala universitet. Under studietiden gjorde Lars resor i både norra som södra Sverige för att studera flora och fauna. Inför Härnösands domkapitel tar båda bröderna lördagen den 19 februari 1825 prästexamen och den 20 februari prästvigs de båda i Härnösands domkyrka. Som ny präst började han som vice pastor i Arjeplog för att därefter vara missionär bland samerna i Pite lappmark. 1826 tillträdde han som kyrkoherde i Karesuando, här fick han användning av sin kunskap av det samiska språket (i Karesuando talades nordsamiska). Det andra stora språket i Karesuando var finska som Lars lärde sig genom att besöka gårdarna och prata med befolkningen. Dialekten som pratas i Karesuando och det närliggande området kallas tornedalsfinska. När Sverige förlorade Finland 1809 i kriget mot Ryssland hamnade en del av den finska befolkningen i Sverige. Just runt gränsen mot Finland som utgörs av Torneälv pratas tornedalsfinska (även kallat Meänkieli som betyder Vårt språk). Standardfinskan lärde sig Lars aldrig att prata. Under 1830- och 1840-talet arbetade Lars i Karesuando och han drabbades av prövningar under tiden där. 1833 blev han svårt sjuk men tillfrisknade, 1839 avled hans son Levi, 1841 avlider hans bror Petrus i lungblödning och samma år insjuknar Lars igen. 1842 tillfrisknade Lars och började studera för att ta pastoralexamen, den examen innebar att han kunde söka jobb som kyrkoherde även utanför lappmarken. Examen avlades i oktober 1843 och Lars blev kort därefter visitator för skolor och församlingar i lappmarkerna. Under dessa visitationer mötte han en ung samisk kvinna som väckte nya tankar hos honom. Kvinnan hette Milla Andersson-Clementsdotter men har blivit känd som Maria, Mary och Maria av Lappland. Det var genom samtalet med henne som Lars började förstå vad en levande tro var. Lars började använda ett grövre språk i sina predikningar med beskrivningar med starka färger. Under vårvintern 1846 började fröet till en väckelserörelse gro då fler och fler kom för att höra Lars predikningar. Under hela tiden i Karesuando och även fortsatt när väckelserörelsen drar igång var kampen mot rusdrycker viktig. Från början var argumenten främst att alkoholen ledde till fattigdom och konflikter för att ändras till att alkoholens ande måste bekämpas med den Helige Ande. I mars 1849 tillträdde Lars tjänst som kyrkoherde i det nya pastoratet Pajala kapellförsamling. Här fortsatte han sina färgstarka predikningar och kampen mot rusdrycker vilket gjorde att han fick problem från de lokala krögarna och bruksägarna som använde rusdrycker för att locka samerna att utföra malmtransporter. Torsdagen den 21 februari 1861 avlider Lars i magcancer i sitt arbetsrum i Pajalas prästgård. [...]

☆ 1831-11-22 i Harplinge | ✞ 1900-05-03 i Varberg Måndagen den 22 november 1831 föds Ernst Gustaf Detlof Alfred Bexell på Harplinge prästgård, son till Justus Gabriel Bexell och hans fru Eleonora Elisabeth von Segebaden. Hans far Justus var en lärd man, prost, kyrkoherde och teologie doktor och tillsammans med sin pastorsadjunkt Niklas Sinander undervisades Alfred under perioder i hemmet. Enligt boken Bexells talande stenar av Margareta Strömbom (Margareta är barnbarnsbarn till Alfred) gillade inte Alfred skolan men han var inte obildad utan en självständig man som säker hade problem med den strikta skolgången. Justus Gabriel Bexell (1784-1865)Eleonora Elisabeth von Segebaden (1791-1879)BarnElisabeth Hedvig Magdalena (1829-1901)Ernst Gustaf Detlof Alfred (1831-1900) Redan som 18-åring arrenderade han prästgården i Harplinge och tre år senare köpte han sin första egna gård. Han anställde jordbrukare från Schleswig-Holstein som visade nya odlingsmetoder som Alfred införde med gott resultat. Det medförde att fler började arbeta på samma sätt vilket innebar en uppryckning och modernisering av jordbruksarbetet i Halland. Utöver jordbruket ägnade sig Alfred åt skogsbruk, kreatursavel och mejeri. Han anlade både tegelbruk och glasbruk och var involverad i utvecklingen av järnvägen i Halland. Ernst Gustaf Detlof Alfred Bexell (1831-1900)Cecilia Gunilla Wennström (1843-1929)BarnJunis Gabriella Kristina Alfrida Cecilia (1866-1927)Justus Ludvig Rolf Gustaf Alfred (1868-1901)Ebba Birgitta Leontina (1871-1969)Arnold Gabriel Einar Ragnar (1874-1962)Alice Vera Barbro Lartilia Magdalena (1878-1967)Zenia Herdis Naima Eleonora Osmana (1886-1978) Alfred var även aktiv som politiker och satt i riksdagens första kammare 1884-1888 för Hallands län och i riksdagens andra kammare 1889-1894 för Himle härad. 1874 säljer Alfred gården och flyttar till Varbergs trakten där han i omgångar äger tre stora gårdar (Torstorp i Grimeton, Göingegården i Lindberg och Hovgården i Rolfstorp) för att slutligen bosätta sig på Kullagården i Veddige 1899. Bild på Torstorp i Grimeton från Digitalt museum under licensen Create Commons BY-SA 4.0 license Torsdagen den 3 maj 1900 dör Alfred enligt död- och begravningsboken i Veddige (Veddige (N) FI:2 (1895-1919) Bild 250 / sid 20) av sockersjuka/slaganfall i Varberg och begravs en vecka senare i Veddige. Längst till höger i kolumnen Särskilda anteckningar står det att kistan är flyttad till Grimetons kyrkogård, sannolikt 1902. Graven är placerad så man från den ser Torstorps gård. Bild från Svenskt porträttarkiv under licensen Create Commons BY-SA 4.0 license [...]

Upphovsrätt © 2025 Bråberg & Nilsson Integritetspolicy | PhotoFocus Light av Catch Themes

Scroll UpScroll Up

Swedish