Bröstfeber – Bråberg & Nilsson

Hoppa till innehåll

Bråberg & Nilsson

Anor
Historia
- Dalarna
  - Kyrkor
- Dalsland
  - Kyrkor
- Halland
  - Varberg
  - Kyrkor
- Norrbotten
  - Pajala
  - Kyrkor
- Skåne
- Småland
- Stockholm
- Uppland
- Värmland
  - Kyrkor
- Västerbotten
- Västra Götaland
- Ångermanland
- Östergötland
- Händelse
- Militär
Intressanta personer
Kontakt
Länkar
Ordlista
Senaste nytt
Släktnamn
- Bråberg
- De Besche
- De Falck
- Drugge
- Fahnehielm
- Rotkirch
- Wadman
Sveriges regenter 1532-nutid
Tips

Sök efter:

Sök efter:

Etikett: Bröstfeber

Rulla

Bröstfeber

RodgeVBG 1 december 202321 september 2024

Äldre benämning av samtidigt lung- och lungsäcksinflammation

Nyheter

Genomgång av anor

Genomgång av anor

Just nu adderar jag information till de personer som ligger under fliken Anor, nästa del blir att lägga till generationen innan dessa anor och jag ska även lägga upp släktträd för alla de anor som finns här. Parallellt med detta har jag börjat kolla upp alla källor som jag har i min släktforskning och där det saknas följer jag familjerna och noterar alla husförhörslängder som de finns med i. Photo by Arseny Togulev on Unsplash [...]

Boken om min pappa

Boken om min pappa

Arbetet med att samla in bilder och skriva ner fakta om min pappa pågår vid sidan om den övriga släktforskningen. Jag har även i stora drag lagt upp vilka kapitel jag ska ha med i boken och hur de ska vara placerade. Boken skriver jag främst åt mina döttrar som inte han träffa honom, han gick bort fem år innan min äldsta dotter föddes. Photo by Mike Tinnion on Unsplash [...]

I och med ändringar i Instagram så är mitt konto där stängt, jag använde Instagram mest för kontakt med användare för frågor och tips. Istället för Instagram finns nu möjligheten att kontakta mig direkt här på bloggen. Välj Kontakt i menyn och fyll i uppgifterna som efterfrågas så återkommer jag till dig. Photo by John Schnobrich on Unsplash [...]

Ändrade designelement

Ändrade designelement

Jag har fortsatt arbetet med att producera en mall att använda på alla anor och intressanta personer för att få till ett mer enhetligt utseende. I detta har jag även ändrat lite på startsidan för att få till en design som ser likadan ut oavsett storleken på skärm man tittar på. Photo by Filip Bunkens on Unsplash [...]

Senast i historia

Västgöta-Dals regemente

Västgöta-Dals regemente

Det Västgöta stora regementet splittrades i fyra mindre regementen 1623, ett av dessa regementen var Västgöta-Dals regemente. Grunden till regementet sattes upp redan i mitten av 1500-talet genom Gustaf Vasas uppsatta fännikor.1613 slogs flera mindre grupperingar ihop till det Väsgöta storregementet av Gustav II Adolf och 10 mars 1624 anbefaller Gustav II Adolf att storregementet ska delas i tre delar.1902 byter regementet namn och blir Hallands regemente (I16) och förflyttas till Halmstad.Regementet eller delar av det har deltagit vid en del kända slag genom tiderna, delar av regementet deltog vid slaget vid Breitenfeld och även vid Slaget vid Lützen Slaget vid Leipzig 23 oktober 1642 Slaget vid Lund 4 december 1676 Undsättningen av Bohus fästning 22 juli 1678 Slaget vid Fredrikshall 26 juni 1716 Det stora nordiska kriget 1700-1721 Pommerska kriget 1757-1762 Gustav III:s ryska krig 1788-1790 Pommerska kriget 1805-1807 Danska kriget 1808-1809 Ryska kriget 1808-1809 Norska fälttåget 1814 Bataljonsfana m/1849 Bild från Digitaltmuseum – Ingen bearbetning gjord Erkännande (CC BY) Tillhör Armemuseums arkiv Plansch med uniform för musketerare och officer vid Västgöta-Dals regemente omkring år 1806, ritad av Einar von Strokrich. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Tillhör Armemuseums arkiv Plansch med uniform för officer och soldater vid Västgöta-Dals regemente för år 1807, ritad av Einar von Strokrich. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Tillhör Armémuseums arkiv Plansch i färgtryck med uniform för Västgöta-Dals regemente för åren 1765-1888. Ingår i planschsamlingen Svenska krigsmaktens fordna och nuvarande munderingar utgiven av P.B Eklund 1900-1905. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Min koppling till Västgötadals regemente är den soldat som fick namnet Bråberg 1808 som var soldat, hans far var korpral i samma regenten Informationen på denna sida kommer från:Projekt Runeberg och boken Anteckningar rörande svenska regementernas historia nr 319Kungliga Hallands regemente (Västgöta-Dals regemente) 1624-1924 Minnesskrift av Gustaf BerggrenKungliga Västgötadals regemente och Kungliga Hallands regemente 1624-1924 Regementets historia med glimtar ur dess liv i fred och krig i helg och söcken av Christer Lilliehöök [...]

Gudmundrå kyrka

Gudmundrå kyrka

Den 27 september 1801 invigs den nya kyrkan i Gudmundrå, den medeltida kyrka som fanns bredvid den nya blev för liten för att rymma alla besökare. Kyrkan har renoverats flera gånger, senast 2015.Tornet har tre klockor vilket är ovanligt för en landsortskyrkaDopfunten kommer från medeltidenDen nuvarande orgeln har 35 stämmor, invigd 1998 Kramfors, Gudmundrå kyrka (Fotografi)E-arkiv ID: KMB_16001000301844_ PD – Ingen upphovsrätt Kramfors, Gudmundrå kyrka (Fotografi)E-arkiv ID: KMB_16001000301964_ PD – Ingen upphovsrätt På Gudmundrå kyrkogård i Kramfors är fyra av offren från Ådalen 1931 (Erik Bergström, Viktor Eriksson, Evert Nygren och Eira Söderberg) begravda i en gemensam grav. Inga bearbetningar gjorda på bilden Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) [...]

Gerlachska huset

Gerlachska huset

Huset byggdes mellan 1887 och 1891 och bestod av två byggnadskroppar, en kontorsdel med egen igång kantad av två lejon i granit och en bostadsdel med en pampig ingång med dubbeldörrar i ek och svarta polerade kolonner. Kontorsdelen byggdes i gulröd tegel, bostadsdelen första våning byggdes av natursten och andra våningen fick en gul puts. Fönstren på första våningen hade en halvcirkel av glas högst upp och under varje fönster fanns det en ventil och två stiliserade drakar. Fönstren på andra våningen var rektangulära med en triangulärt dekoration över.Fasaden mot trädgården som låg utmed Bäckgatan hade ett halvcirkelformat trapphus och lite längre in på huskroppen fanns den inglasade vinterträdgården. Huset stod färdigt och invigdes den 20 februari 1819 med en festmåltid på Socitétsrestaurangen. 1907 går Hugo Gerlach bort och 1919 säljer änkefru Anna Gerlach huset, huset byter ägare flera gånger för att 1926 köpas av Jonas Karlsson. Familjen Karlsson äger huset fram till mitten av 1970-talet då det säljs till Kungsmässan AB i Kungsbacka. Kungsmässan vill riva huset och bygga varuhus istället vilket inte stadsplanen tillät. Det blev en långväga hantering som involverade byggnadsnämnden, Riksantikvarieämbetet och Varbergs kommun. Vid ett sammanträde i kommunfullmäktige den 16 november 1976 kom beslut om rivning som gick helt emot Riksantikvarieämbetes råd. Beslutet fattades på uppgifter att huset var förfallet och i mycket stort behov av renovering vilket de fotografin som Länsmuseet i Varberg tog 1976. Rivningen påbörjas i maj 1977 och tomten användes en tid som parkeringsplats, den fick namnet Filiberts hörna efter ordförande i Kommunstyrelsens ordförande Filibert Hvalgren som enligt uppgift prioriterade ett nytt bibliotek istället för att bevara Gerlachska huset. Porträtt av far och son. Hugo Gerlach, iklädd fez, bär sonen Harry på sina axlar. Harry, döpt efter sin morfar Harry Bagge, håller i en piska. Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Fasadbild av trapphuset från Gerlachska huset, uppfört 1887-1991 åt ingenjör Hugo Gerlach. CC CC0 1.0 Trädgården till Gerlachska villan med en näckrosdamm i centrum, murar, pelare och växter av olika slag. Flickan till vänster vid dammen är troligen Margit Gerlach och kvinnan Anna Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Exteriör av Gerlachska huset, uppfört 1887-1891, och den stakethägnade trädgården, sett nedifrån Bäckgatan upp mot Västra Vallgatan. Inga ändringar gjorda i bilden CC CC0 1.0 Gerlachska huset, ritat av arkitekterna Hans Hedlund och Yngve Rasmusson (som även ritat det s k Tomtehuset i Göteborg). Fasaden mot Bäckgatan uppvisar tysk nyrenässans Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Trädgården till Gerlachska villan med pelarrader, rabatter och en damm i mitten. Bilden tagen från väster. Flickan som står till höger är troligen Margit Gerlach och kvinnan bakom Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Vykort, ”Varberg. Parti av Bäckgatan.” Bäckgatan västerut från korsningen Västra Vallgatan med Gerlachska huset från 1891 t h i kv Trädgården och kv Prästgården (numera Kyrkoherden Inga bearbetningar gjorda Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Gerlachska huset stod klart 1891 i korsningen Västra Vallgatan-Bäckgatan, kv Trädgården. Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Informationen på denna sida kommer från boken ”Hugo Gerlach och hans tid” utgiven 2006 av Hembygdsföreningen Gamla Varberg, boken är skriven av Lennart Hjelmstedt, Sven-Ivar Jögård och Bengt-Arne Person [...]

Fässbergs kyrka

Fässbergs kyrka

Fässbergs kyrka invigdes 1 advent 1887 och ersatte då Fässbergs gamla kyrka som var byggd på 1200-talet, den äldre kyrkan var placerad där kyrkogården numera är och revs 1896. Fässbergs kyrka ritades av Adrian Crispin Peterson i gotisk stil och är byggd i rött tegel. Kyrkan är 42,5 meter lång, 15 meter bred och tornet är 52 meter högt. Redan 1917 renoveras kyrkan, många av inventarierna från den gamla kyrkan hämtas från Göteborgs museum bland annat predikstolen, altartavlan, nattvardskärl och basunängeln som hänger i koret.1972-73 renoveras kyrkan igen och interiören målas om i djärva nya färger enligt informationsbladet från Svenska kyrka. 2020 renoveras kyrkan igen och färgsättningen återgår till den ursprungliga från 1887 By Artifex – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=9880629 By Artifex – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=9880647 By not provided – Kulturmiljöbild, RiksantikvarieämbetetThis file was provided to Wikimedia Commons by the Swedish National Heritage Board as part of the cooperation project Connected Open Heritage with Wikimedia Sverige.This file was made available by Riksantikvarieämbetet as part of the Connected Open Heritage project. The project is led by Wikimedia Sverige in cooperation with UNESCO, Wikimedia Italia and Cultural Heritage without Borders and is financed by a project grant from the Culture Foundation of the Swedish Postcode Lottery., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=63106672 By Artifex – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=9880674 By AleWi – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=154435711 By Averater – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=32195037 ReferenserSvenska kyrkanGuidefolder från Svenska kyrkan [...]

Intressanta personer

☆ 1831-11-22 i Harplinge | ✞ 1900-05-03 i Varberg Måndagen den 22 november 1831 föds Ernst Gustaf Detlof Alfred Bexell på Harplinge prästgård, son till Justus Gabriel Bexell och hans fru Eleonora Elisabeth von Segebaden. Hans far Justus var en lärd man, prost, kyrkoherde och teologie doktor och tillsammans med sin pastorsadjunkt Niklas Sinander undervisades Alfred under perioder i hemmet. Enligt boken Bexells talande stenar av Margareta Strömbom (Margareta är barnbarnsbarn till Alfred) gillade inte Alfred skolan men han var inte obildad utan en självständig man som säker hade problem med den strikta skolgången. Justus Gabriel Bexell (1784-1865)Eleonora Elisabeth von Segebaden (1791-1879)BarnElisabeth Hedvig Magdalena (1829-1901)Ernst Gustaf Detlof Alfred (1831-1900) Redan som 18-åring arrenderade han prästgården i Harplinge och tre år senare köpte han sin första egna gård. Han anställde jordbrukare från Schleswig-Holstein som visade nya odlingsmetoder som Alfred införde med gott resultat. Det medförde att fler började arbeta på samma sätt vilket innebar en uppryckning och modernisering av jordbruksarbetet i Halland. Utöver jordbruket ägnade sig Alfred åt skogsbruk, kreatursavel och mejeri. Han anlade både tegelbruk och glasbruk och var involverad i utvecklingen av järnvägen i Halland. Ernst Gustaf Detlof Alfred Bexell (1831-1900)Cecilia Gunilla Wennström (1843-1929)BarnJunis Gabriella Kristina Alfrida Cecilia (1866-1927)Justus Ludvig Rolf Gustaf Alfred (1868-1901)Ebba Birgitta Leontina (1871-1969)Arnold Gabriel Einar Ragnar (1874-1962)Alice Vera Barbro Lartilia Magdalena (1878-1967)Zenia Herdis Naima Eleonora Osmana (1886-1978) Alfred var även aktiv som politiker och satt i riksdagens första kammare 1884-1888 för Hallands län och i riksdagens andra kammare 1889-1894 för Himle härad. 1874 säljer Alfred gården och flyttar till Varbergs trakten där han i omgångar äger tre stora gårdar (Torstorp i Grimeton, Göingegården i Lindberg och Hovgården i Rolfstorp) för att slutligen bosätta sig på Kullagården i Veddige 1899. Bild på Torstorp i Grimeton från Digitalt museum under licensen Create Commons BY-SA 4.0 license Torsdagen den 3 maj 1900 dör Alfred enligt död- och begravningsboken i Veddige (Veddige (N) FI:2 (1895-1919) Bild 250 / sid 20) av sockersjuka/slaganfall i Varberg och begravs en vecka senare i Veddige. Längst till höger i kolumnen Särskilda anteckningar står det att kistan är flyttad till Grimetons kyrkogård, sannolikt 1902. Graven är placerad så man från den ser Torstorps gård. Bild från Svenskt porträttarkiv under licensen Create Commons BY-SA 4.0 license [...]

Amanda Svensdotter

Amanda Svensdotter

☆ 1869-04-26 i Årstad | ✞ 1909-03-03 i Slöinge Måndagen den 26 april 1869 föds Amanda, dotter till Sven Nilsson och hans fru Petronella Johansdotter, i Årstad Halland. Familjen bor på Slätten 1 och hon blir familjens fjärde barn i ordningen och även deras fjärde dotter. Hon föds som barn 15 av 56 barn i Årstads församling 1869. Söndagen den 5 maj döps hon i Årstads kyrka och dopvittnen var hemmansägare Carl Johan Christiansson i Nr. 8 Heberg med fru Sofia Persdotter och snickaren Carl Peter Nilsson i Nr. 10 Heberg med fru Olena Svensdotter. Amanda Svensdotter var Rogers mormors mormor och hon var dotter till Sven Nilsson och Petronella JohansdotterSven Johan Nilsson (1832-1912)Petronella Johansdotter (1837-1915)BarnEmma Charlotta (1862-1862)Emma Charlotta (1863- Emigration 1888)Josefina Augusta (1865-1912)Neta Augusta (1867-1938)Amanda (1869-1909)Albert (1871- Emigration 1895)Maria (1874 – Emigration 1896)Otto (1876-1965)Jenny (1878 – Emigration 1895)Carl Rudolf (1881 – 1932) Söndagen den 10 september 1893 finns det en notering om en lysning mellan hemmanssonen Johan Bernhard Bengtsson från Nr. 2 Boarp i Slöinge och Amanda. Följande två söndagar finns de följande noteringarna av lysning och tisdagen den 17 oktober 1893 gifter sig Amanda med Johan. Amanda bor kvar med familjen i huset på Slätten 1 fram tills den 7 november då det står en notis om utflyttning i kyrkböckerna. Amanda flyttar då till Slöinge och hon och Johan hyr in sig i Nr. 1 Sällora, Johan står uppsatt som slaktare i kyrkböckerna. Johan Bernhard Bengtsson (1871- Emigrerar till Nord Amerika 1902)Amanda Svensdotter (1869-1909)BarnGerd Alfrida (1894-1895)Gerda Botilda (1895-1984)Ester Viktoria (1897-1957)Karl Evald (1899-1961)Agda Gertrud (1900-1987)Ruth Ingeborg (1902-1982) – Rogers mormors mor 1900 flyttar familjen från Nr. 1 Sällora och bosätter sig i Nr. 2 Boarp, även det Slöinge. Tisdagen den 6 maj 1902 finns det en notis i utflyttningslängden ”Arbetaren Johan Bernhard Bengtsson född 71 flyttar från 2 Boarp till N. Amerika” och i Göteborgs poliskammares rapport finns Johan med på skeppet Rollo den 7 maj 1902 med slutdestination New York. Ingen i den nu levande delen av släkten vet varför Johan emigrerade. Var hans tanke att jobba ihop pengar och resa tillbaka till Sverige, eller skulle han jobba ihop pengar och betala överfart för familjen senare eller ville han starta ett helt nytt liv? 1904 flyttar familjen tillbaka till Nr. 2 Sällora och onsdagen den 3 mars 1909 dör Amanda i lungsot på Halmstads Lasarett och fredagen den 12 mars begravs hon i Slöinge De fem barnen som vid Amandas bortgång är mellan 7 och 14 år gamla sprids och blir fosterbarn eller adopterade av olika släktingar. Flygfoto över Slöinge kyrka och kyrkogård med omgivande odlingslandskap. På åkern nedtill står elstolpar. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) [...]

Andreas Eriksson Bråberg

Andreas Eriksson Bråberg

☆ 1785-12-31 i Högsäter | ✞ 1837-01-22 i Högsäter Lördagen den 31 december 1785 föds Andreas, son till Erik Berggren och hans fru Gertrud Pålsdotter, i Högsäter Västra Götaland. Familjen bor på orten Södre Bärby och Andreas blir deras femte barn, söndagen den 1 januari 1786 döps Andreas. Erik Berggren (☆ 1752 – ✞ 1820-11-07 i Högsäter)Gertrud Pålsdotter (☆ 1760 i Högsäter – ✞ 1838-08-06 i Högsäter)BarnErik (☆ 1777-12-13 i Högsäter – ✞ innan 1780-10-15 i Högsäter)Anders (☆ 1779-09-29 i Högsäter – ✞ innan 1785-12-31 i Högsäter)Erik (☆ 1780-10-15 i Högsäter – ✞ )Malin (☆ 1784-02-03 i Högsäter – ✞ )Anders (☆ 1785-12-31 i Högsäter – ✞ 1837-01-22 i Högsäter)Anna (☆ 1789-10-16 i Högsäter – ✞ innan 1791-08-20 i Högsäter)Anna (☆ 1791-08-20 i Högsäter – ✞ innan 1796-01-16 i Högsäter)Anna (☆ 1796-01-16 i Högsäter – ✞ )Cajsa (☆ 1798-04-12 i Högsäter – ✞ 1846-10-04 i Högsäter)Merta (☆ 1802-02-06 i Högsäter – ✞ )Kerstin (☆ 1802-02-06 i Högsäter – ✞ ) Andreas far är korpral i Västgöta Dals regemente mellan 1772 och 1807 och i april 1808 blir Andreas soldat nummer 285 och flyttar in på torpet Rappås i Högsäter. Lördagen den 24 november 1810 gifter sig Andreas med Karin Svensdotter från orten Illesäter i Högsäter Anders Eriksson Bråberg (☆ 1785-12-31 i Högsäter – ✞ 1837-01-22 i Högsäter)Karin Svensdotter (☆ 1790-03-27 i Högsäter – ✞ 1850-08-07 i Högsäter)BarnCajsa (☆ 1811-04-26 i Högsäter – ✞ 1812-05-25 i Högsäter)Anders (☆ 1812-09-19 i Högsäter – ✞ 1908-08-18 i Rännelanda)Erik (☆ 1815-03-02 i Högsäter – ✞ 1815-09-14 i Högsäter)Erik (☆ 1816-10-08 i Högsäter – ✞ 1818-04-20 i Högsäter)Jonas (☆ 1819-01-24 i Högsäter – ✞ 1903-08-13 i Ränneslanda)Erik (☆ 1821-03-13 i Högsäter – ✞ 1897-01-11 i Sundals-Ryr)Jacob (☆ 1823-12-18 i Högsäter – Emigrerar till Nord Amerika 1867)Anna Cajsa (☆ 1826-06-24 i Högsäter – ✞ 1888-10-22 i Högsäter)Gabriel (☆ 1828-12-13 i Högsäter – ✞ 1911-06-11 i Sundals-Ryr)Sven (☆ 1831-05-09 i Högsäter – ✞ 1832-04-18 i Högsäter)Johannes (☆ 1833-06-13 i Högsäter – ✞ 1834-06-06 i Högsäter) Västgöta-Dals regementes uniform m/1779 avbildad av Carl Gustaf Roos 1783. Bild publicerad med Creative commons CC0 Söndagen den 22 januari 1837 dör Andreas och söndagen den 12 februari begravs han i Högsäter. Efternamnet Bråberg som Andreas får när han blir antagen i april 1808 följer med barnen och förs vidare i släkten [...]

Anna Simonsdotter – Tysk-Annika

Anna Simonsdotter – Tysk-Annika

Anna föddes 1621 i Anklam i Vorpommern, Tyskland och var dotter till Simon Hake (senare Simon Jörgensson Hack) och Anna Koltzow, hon följe i tidiga år med sin far Simon till Sverige. I Sverige var hon gift två gånger och hade tre barn från första äktenskapet. Anledningen att denna kvinna som levde på 1600-talet finns dokumenterad är att hon blev anklagad av bland annat sina egna barn att vara en häxa. Min koppling till Tysk-Annika är att hennes pappa Simon Jöransson Hack är min farfars morfars farfars morfars mormors far. Den 28 april 1676 anklagades Anna för att ha fört barn till Blåkulla, flera av vittnena var minderåriga och alla tre av hennes barn kallades som vittnen. Hennes och flera andra domar från Norra förstadens kammarrätt finns inskannade och tillgängliga på nätet i vilken man ser att flera av männen som satt i kammarrätten ville antingen att hon skulle halshuggas och brännas, halshuggas och begravas eller brännas levande på bål. Slutresultatet blev att Tysk-Anna avrättades den 5:e augusti 1676 genom halshuggning och sedan brändes kroppen. Detta skedde under en tid som kallas ”Det stora oväsendet” mellan 1668 och 1676 under Karl XI:s regering. Under 1676 kom det fram att flera av vittnena hade ljugit om vad de hade upplevt, de hade enligt utredningen antingen lockats till att ljuga eller tvingats till det. Detta blev stoppet för häxjakten i Sverige, Anna blev således den näst sista kvinna i Stockholm som dömdes för häxeri och avrättades. Samma dag som Anna avrättades brändes den sista kvinnan levande på bål då hon vägrade erkänna att hon var häxa. För oss som lever nu känns detta väldigt avlägset och som i en annan värld och det är mycket som har ändrats sedan dessa dagar.Kyrkan hade stor makt och prästerna var ofta med i drevet på häxor, speciellt när de hade stöd i lagen via mosebokens text om häxor. Redan på 1570-talet skulle prästerna i församlingarna hålla koll på människorna och utesluta de som ägnade sig åt trolldom ur församlingen.De som drabbades var ofta äldre gummor (även en del äldre män anklagades) som hade kunskap om örters helande krafter och annan kunskap.Det vanligaste var att barn anklagade vuxna för att ha kidnappat dem och fört dem till Blåkulla, ofta erkände de anklagade efter att ha blivit torterade.Sverige var rätt förskonad från häxprocessen om man jämför med resterande Europa, men det är likväl en mörk del av vår historia. Informationen jag redovisar här har jag hittat på:Boda hembygdsföreningFalu Kristine kyrkas Facebooksida Häxprocess i Mora 1670. Tyskt kopparstick. I förgunden djävlar och häxor. Där ovan förhörskommissionen med en hop klagande kvinnor och barn som avger vittnesmål. En fångknekt driver fram en flock fängslade häxor och trollkarlar. Omkring bålet där de dömda brinner, syns häxor som bortför barn på sopkvastar, bockar och dynggrepar medan demoner i djurskepnad tumlar i luften.Bild från Wikipedia, Public Domain [...]

Upphovsrätt © 2025 Bråberg & Nilsson Integritetspolicy | PhotoFocus Light av Catch Themes

Scroll UpScroll Up

Swedish