För min del började intresset att släktforska strax efter att min pappa hade gått bort, min mamma var och besökte delar av släkten och fick med sig en massa intressanta historier och fakta som jag kände att jag var tvungen att skriva ner och se vad mer jag kunde hitta. Min pappa var barnhemsbarn och blev sedan utplacerad på fosterhem, jag visste att han började på Vidkärr i Göteborg så jag kontaktade Göteborgs stad och bad att få ut kopior på allt de hade på min pappa. Ett par veckor senare kom det hem ett stort C4 kuvert fullt med kopierat material om min pappas tid både på Vidkärr och sedan åren på fosterhem. Sakta började bilden av min pappa visa sig mer klar och jag började leta mer uppgifter i de arkiv jag kom åt, jag håller på och samlar denna information i en bok till mina döttrar som inte fick träffa sin farfar då han dog innan de föddes. I skrivande stund har jag snart 22 000 personer i mitt och min frus släktträd och som längst ner har jag kommit 11 generationer ner och jag har kyrkouppgifter från 1605 i mitt släktträd.

Hur börjar man då släktforska?
Från början gäller det mest att samla på sig grundfakta, saker som du själv vet och sådan som dina föräldrar kan komplettera med. Glöm inte dokumentera allt, i början går det bra att skriva ner på papper men relativt snart bör man fundera på att köpa ett program att dokumentera forskningen i.

Nästa steg är att sätta sig med mor- och farföräldrar och be de berätta om sitt liv, om sin uppväxt och den del av släkten de kommer ihåg. Extra viktigt kan det vara att gå igenom de gamla fotoalbum som ofta finns i deras hem. Både för att trigga minnet lite mer på dem men även för att fota av och notera vem eller vilka det är på bilden och om det är någon speciell händelse. Detta är något som jag missade att göra med min morfar innan han gick bort och min mormor kom inte ihåg vilka personer det var på vissa av bilderna i deras fotoalbumen.

Oavsett hur erfaren släktforskare man är så blir det fel ibland, var ödmjuk och ta det inte som kritik om någon annan släktforskare hittar fel i din forskning. Se det i stället som ett ypperligt tillfälle att rätta en felaktighet och kanske kan personen som hittade felet ha fler uppgifter om dina släktingar som du inte har.

Källor och källkritik är alltid ett hett ämne när det kommer till släktforskning. Vissa av de lösningar som finns tillgängliga på nätet kan vara svåra att se vilka källor som är använda. Jag började min släktforskning på en av dessa plattformar som försöker hitta personer i olika släktträd och koppla ihop med de som finns i ditt släktträd. Släktträdet växte utan min kontroll och det dröjde inte många dagar innan jag tog bort mitt släktträd och valde en annan lösning istället.

Kör fast gör vi alla ibland när vi släktforskar! Antingen saknas det en födelsenotis eller kanske en utflyttning som gjorts utan notering varken i kyrkoboken eller i utflyttningslängden. Det finns inget universalknep att använda sig av när man kör fast i forskningen.
Jag brukar antingen lämna den delen av forskningen ett tag för att komma tillbaka med lite fräscha ögon eller så så söker jag i andrahandskällor för att få reda på ett datum för ett dödsfall i familjen eller något annat datum att börja forska på och söka mig bakåt i tiden.

1. Prata med mor- och farföräldrar
2. Be de berätta om sin uppväxt, familj och livet förr
3. Fotografera av bilderna i deras fotoalbum och notera vilka det är på fotografierna och om det dokumenterar något speciellt.
4. Ta med papper och penna och dokumentera allt du hittar
5. Alla gör fel ibland oavsett hur erfaren släktforskare man är
6. Ibland kör man fast och får testa från en annan vinkel

Nästa steg är att börja föra in uppgifterna i ett register, allt för att få uppgifterna sökbara och för att få en överblick över materialet. Det finns en uppsjö av lösningar på att registrera släktträdet och en del är bättre än andra. Det finns lösningar där man lägger in allt i sin egen dator och andra lösningar där allt istället ligger på nätet. Båda versionerna kan ha sina fördelar som man får överväga, jag har valt bort allt där materialet ligger på nätet utan min kontroll. Dessa sidor brukar ha en funktion att man ska koppla ihop sitt släktträd med de andra som finns registrerade. De tipsen man får på gemensamma personer kan tyvärr vara fel ibland och göra att man får kontrollera hela forskningen igen. Jag vill ha källhänvisningen var uppgifterna är hämtade och söker då all information själv i kyrkoböcker, jag har ett par andra släktforskar kollegor där våra träd går ihop med varandra där jag har fått lite tips och hjälp på vägen. Men även dessa uppgifter kontrollerar jag mot kyrkoböckerna för att ha kopplingen till rätt bok och rätt sida i den.

Jag har uteslutande använt mig av Arkiv Digital och Riksarkivet när jag söker uppgifter, jag började bygga mitt släktträd i programmet Min släkt, men gick över till Genney för något år sedan. Det finns flera olika program man kan använda sig av och om mer tips och hjälp kan man få om man går med i en lokal släktforskarförening eller går en kvällskurs i släktforskning via någon av de vuxenutbildningar som finns.

På Sveriges släktforskarförbund hemsida finns det material som man kan ha väldigt stor nytta av, där finns både böcker, skivor och usb-stickor med allt från information om smeder, valloner, databaser med dödsnotiser och befolkningslistor. Detta material får man klassa som andrahandskällor som man får komplettera med uppgift om källa från kyrkoböckerna.

Bilden ovan – Photo by Joanna Kosinska on Unsplash