Hoppa till innehåll

Bråberg & Nilsson

Anor
Historia
- Dalarna
  - Kyrkor
- Dalsland
  - Kyrkor
- Halland
  - Varberg
  - Kyrkor
- Norrbotten
  - Pajala
  - Kyrkor
- Skåne
- Småland
- Stockholm
- Uppland
- Värmland
  - Kyrkor
- Västerbotten
- Västra Götaland
- Ångermanland
- Östergötland
- Händelse
- Militär
Intressanta personer
Kontakt
Länkar
Ordlista
Senaste nytt
Släktnamn
- Bråberg
- De Besche
- De Falck
- Drugge
- Fahnehielm
- Rotkirch
- Wadman
Sveriges regenter 1532-nutid
Tips

Sök efter:

Sök efter:

Testis

Rulla

Latinskt ord som förekommer rätt ofta i födelseböckerna som betyder vittnen (fadder eller dopvittne)

Photo by Liv Bruce on Unsplash

KategorierOrdbokEtiketter,Dopvittne Fadder Latin Ordbok Testis

Inläggsnavigering

Föregående inläggFöregående inlägg Morbus

Nästa inläggNästa inlägg Absolution

Nyheter

Genomgång av anor

Genomgång av anor

Just nu adderar jag information till de personer som ligger under fliken Anor, nästa del blir att lägga till generationen innan dessa anor och jag ska även lägga upp släktträd för alla de anor som finns här. Parallellt med detta har jag börjat kolla upp alla källor som jag har i min släktforskning och där det saknas följer jag familjerna och noterar alla husförhörslängder som de finns med i. Photo by Arseny Togulev on Unsplash [...]

Boken om min pappa

Boken om min pappa

Arbetet med att samla in bilder och skriva ner fakta om min pappa pågår vid sidan om den övriga släktforskningen. Jag har även i stora drag lagt upp vilka kapitel jag ska ha med i boken och hur de ska vara placerade. Boken skriver jag främst åt mina döttrar som inte han träffa honom, han gick bort fem år innan min äldsta dotter föddes. Photo by Mike Tinnion on Unsplash [...]

I och med ändringar i Instagram så är mitt konto där stängt, jag använde Instagram mest för kontakt med användare för frågor och tips. Istället för Instagram finns nu möjligheten att kontakta mig direkt här på bloggen. Välj Kontakt i menyn och fyll i uppgifterna som efterfrågas så återkommer jag till dig. Photo by John Schnobrich on Unsplash [...]

Ändrade designelement

Ändrade designelement

Jag har fortsatt arbetet med att producera en mall att använda på alla anor och intressanta personer för att få till ett mer enhetligt utseende. I detta har jag även ändrat lite på startsidan för att få till en design som ser likadan ut oavsett storleken på skärm man tittar på. Photo by Filip Bunkens on Unsplash [...]

Senast i historia

Västgöta-Dals regemente

Västgöta-Dals regemente

Det Västgöta stora regementet splittrades i fyra mindre regementen 1623, ett av dessa regementen var Västgöta-Dals regemente. Grunden till regementet sattes upp redan i mitten av 1500-talet genom Gustaf Vasas uppsatta fännikor.1613 slogs flera mindre grupperingar ihop till det Väsgöta storregementet av Gustav II Adolf och 10 mars 1624 anbefaller Gustav II Adolf att storregementet ska delas i tre delar.1902 byter regementet namn och blir Hallands regemente (I16) och förflyttas till Halmstad.Regementet eller delar av det har deltagit vid en del kända slag genom tiderna, delar av regementet deltog vid slaget vid Breitenfeld och även vid Slaget vid Lützen Slaget vid Leipzig 23 oktober 1642 Slaget vid Lund 4 december 1676 Undsättningen av Bohus fästning 22 juli 1678 Slaget vid Fredrikshall 26 juni 1716 Det stora nordiska kriget 1700-1721 Pommerska kriget 1757-1762 Gustav III:s ryska krig 1788-1790 Pommerska kriget 1805-1807 Danska kriget 1808-1809 Ryska kriget 1808-1809 Norska fälttåget 1814 Bataljonsfana m/1849 Bild från Digitaltmuseum – Ingen bearbetning gjord Erkännande (CC BY) Tillhör Armemuseums arkiv Plansch med uniform för musketerare och officer vid Västgöta-Dals regemente omkring år 1806, ritad av Einar von Strokrich. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Tillhör Armemuseums arkiv Plansch med uniform för officer och soldater vid Västgöta-Dals regemente för år 1807, ritad av Einar von Strokrich. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Tillhör Armémuseums arkiv Plansch i färgtryck med uniform för Västgöta-Dals regemente för åren 1765-1888. Ingår i planschsamlingen Svenska krigsmaktens fordna och nuvarande munderingar utgiven av P.B Eklund 1900-1905. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Min koppling till Västgötadals regemente är den soldat som fick namnet Bråberg 1808 som var soldat, hans far var korpral i samma regenten Informationen på denna sida kommer från:Projekt Runeberg och boken Anteckningar rörande svenska regementernas historia nr 319Kungliga Hallands regemente (Västgöta-Dals regemente) 1624-1924 Minnesskrift av Gustaf BerggrenKungliga Västgötadals regemente och Kungliga Hallands regemente 1624-1924 Regementets historia med glimtar ur dess liv i fred och krig i helg och söcken av Christer Lilliehöök [...]

Gudmundrå kyrka

Gudmundrå kyrka

Den 27 september 1801 invigs den nya kyrkan i Gudmundrå, den medeltida kyrka som fanns bredvid den nya blev för liten för att rymma alla besökare. Kyrkan har renoverats flera gånger, senast 2015.Tornet har tre klockor vilket är ovanligt för en landsortskyrkaDopfunten kommer från medeltidenDen nuvarande orgeln har 35 stämmor, invigd 1998 Kramfors, Gudmundrå kyrka (Fotografi)E-arkiv ID: KMB_16001000301844_ PD – Ingen upphovsrätt Kramfors, Gudmundrå kyrka (Fotografi)E-arkiv ID: KMB_16001000301964_ PD – Ingen upphovsrätt På Gudmundrå kyrkogård i Kramfors är fyra av offren från Ådalen 1931 (Erik Bergström, Viktor Eriksson, Evert Nygren och Eira Söderberg) begravda i en gemensam grav. Inga bearbetningar gjorda på bilden Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) [...]

Gerlachska huset

Gerlachska huset

Huset byggdes mellan 1887 och 1891 och bestod av två byggnadskroppar, en kontorsdel med egen igång kantad av två lejon i granit och en bostadsdel med en pampig ingång med dubbeldörrar i ek och svarta polerade kolonner. Kontorsdelen byggdes i gulröd tegel, bostadsdelen första våning byggdes av natursten och andra våningen fick en gul puts. Fönstren på första våningen hade en halvcirkel av glas högst upp och under varje fönster fanns det en ventil och två stiliserade drakar. Fönstren på andra våningen var rektangulära med en triangulärt dekoration över.Fasaden mot trädgården som låg utmed Bäckgatan hade ett halvcirkelformat trapphus och lite längre in på huskroppen fanns den inglasade vinterträdgården. Huset stod färdigt och invigdes den 20 februari 1819 med en festmåltid på Socitétsrestaurangen. 1907 går Hugo Gerlach bort och 1919 säljer änkefru Anna Gerlach huset, huset byter ägare flera gånger för att 1926 köpas av Jonas Karlsson. Familjen Karlsson äger huset fram till mitten av 1970-talet då det säljs till Kungsmässan AB i Kungsbacka. Kungsmässan vill riva huset och bygga varuhus istället vilket inte stadsplanen tillät. Det blev en långväga hantering som involverade byggnadsnämnden, Riksantikvarieämbetet och Varbergs kommun. Vid ett sammanträde i kommunfullmäktige den 16 november 1976 kom beslut om rivning som gick helt emot Riksantikvarieämbetes råd. Beslutet fattades på uppgifter att huset var förfallet och i mycket stort behov av renovering vilket de fotografin som Länsmuseet i Varberg tog 1976. Rivningen påbörjas i maj 1977 och tomten användes en tid som parkeringsplats, den fick namnet Filiberts hörna efter ordförande i Kommunstyrelsens ordförande Filibert Hvalgren som enligt uppgift prioriterade ett nytt bibliotek istället för att bevara Gerlachska huset. Porträtt av far och son. Hugo Gerlach, iklädd fez, bär sonen Harry på sina axlar. Harry, döpt efter sin morfar Harry Bagge, håller i en piska. Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Fasadbild av trapphuset från Gerlachska huset, uppfört 1887-1991 åt ingenjör Hugo Gerlach. CC CC0 1.0 Trädgården till Gerlachska villan med en näckrosdamm i centrum, murar, pelare och växter av olika slag. Flickan till vänster vid dammen är troligen Margit Gerlach och kvinnan Anna Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Exteriör av Gerlachska huset, uppfört 1887-1891, och den stakethägnade trädgården, sett nedifrån Bäckgatan upp mot Västra Vallgatan. Inga ändringar gjorda i bilden CC CC0 1.0 Gerlachska huset, ritat av arkitekterna Hans Hedlund och Yngve Rasmusson (som även ritat det s k Tomtehuset i Göteborg). Fasaden mot Bäckgatan uppvisar tysk nyrenässans Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Trädgården till Gerlachska villan med pelarrader, rabatter och en damm i mitten. Bilden tagen från väster. Flickan som står till höger är troligen Margit Gerlach och kvinnan bakom Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Vykort, ”Varberg. Parti av Bäckgatan.” Bäckgatan västerut från korsningen Västra Vallgatan med Gerlachska huset från 1891 t h i kv Trädgården och kv Prästgården (numera Kyrkoherden Inga bearbetningar gjorda Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Gerlachska huset stod klart 1891 i korsningen Västra Vallgatan-Bäckgatan, kv Trädgården. Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Informationen på denna sida kommer från boken ”Hugo Gerlach och hans tid” utgiven 2006 av Hembygdsföreningen Gamla Varberg, boken är skriven av Lennart Hjelmstedt, Sven-Ivar Jögård och Bengt-Arne Person [...]

Fässbergs kyrka

Fässbergs kyrka

Fässbergs kyrka invigdes 1 advent 1887 och ersatte då Fässbergs gamla kyrka som var byggd på 1200-talet, den äldre kyrkan var placerad där kyrkogården numera är och revs 1896. Fässbergs kyrka ritades av Adrian Crispin Peterson i gotisk stil och är byggd i rött tegel. Kyrkan är 42,5 meter lång, 15 meter bred och tornet är 52 meter högt. Redan 1917 renoveras kyrkan, många av inventarierna från den gamla kyrkan hämtas från Göteborgs museum bland annat predikstolen, altartavlan, nattvardskärl och basunängeln som hänger i koret.1972-73 renoveras kyrkan igen och interiören målas om i djärva nya färger enligt informationsbladet från Svenska kyrka. 2020 renoveras kyrkan igen och färgsättningen återgår till den ursprungliga från 1887 By Artifex – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=9880629 By Artifex – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=9880647 By not provided – Kulturmiljöbild, RiksantikvarieämbetetThis file was provided to Wikimedia Commons by the Swedish National Heritage Board as part of the cooperation project Connected Open Heritage with Wikimedia Sverige.This file was made available by Riksantikvarieämbetet as part of the Connected Open Heritage project. The project is led by Wikimedia Sverige in cooperation with UNESCO, Wikimedia Italia and Cultural Heritage without Borders and is financed by a project grant from the Culture Foundation of the Swedish Postcode Lottery., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=63106672 By Artifex – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=9880674 By AleWi – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=154435711 By Averater – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=32195037 ReferenserSvenska kyrkanGuidefolder från Svenska kyrkan [...]

Intressanta personer

Amanda Svensdotter

Amanda Svensdotter

☆ 1869-04-26 i Årstad | ✞ 1909-03-03 i Slöinge Måndagen den 26 april 1869 föds Amanda, dotter till Sven Nilsson och hans fru Petronella Johansdotter, i Årstad Halland. Familjen bor på Slätten 1 och hon blir familjens fjärde barn i ordningen och även deras fjärde dotter. Hon föds som barn 15 av 56 barn i Årstads församling 1869. Söndagen den 5 maj döps hon i Årstads kyrka och dopvittnen var hemmansägare Carl Johan Christiansson i Nr. 8 Heberg med fru Sofia Persdotter och snickaren Carl Peter Nilsson i Nr. 10 Heberg med fru Olena Svensdotter. Amanda Svensdotter var Rogers mormors mormor och hon var dotter till Sven Nilsson och Petronella JohansdotterSven Johan Nilsson (1832-1912)Petronella Johansdotter (1837-1915)BarnEmma Charlotta (1862-1862)Emma Charlotta (1863- Emigration 1888)Josefina Augusta (1865-1912)Neta Augusta (1867-1938)Amanda (1869-1909)Albert (1871- Emigration 1895)Maria (1874 – Emigration 1896)Otto (1876-1965)Jenny (1878 – Emigration 1895)Carl Rudolf (1881 – 1932) Söndagen den 10 september 1893 finns det en notering om en lysning mellan hemmanssonen Johan Bernhard Bengtsson från Nr. 2 Boarp i Slöinge och Amanda. Följande två söndagar finns de följande noteringarna av lysning och tisdagen den 17 oktober 1893 gifter sig Amanda med Johan. Amanda bor kvar med familjen i huset på Slätten 1 fram tills den 7 november då det står en notis om utflyttning i kyrkböckerna. Amanda flyttar då till Slöinge och hon och Johan hyr in sig i Nr. 1 Sällora, Johan står uppsatt som slaktare i kyrkböckerna. Johan Bernhard Bengtsson (1871- Emigrerar till Nord Amerika 1902)Amanda Svensdotter (1869-1909)BarnGerd Alfrida (1894-1895)Gerda Botilda (1895-1984)Ester Viktoria (1897-1957)Karl Evald (1899-1961)Agda Gertrud (1900-1987)Ruth Ingeborg (1902-1982) – Rogers mormors mor 1900 flyttar familjen från Nr. 1 Sällora och bosätter sig i Nr. 2 Boarp, även det Slöinge. Tisdagen den 6 maj 1902 finns det en notis i utflyttningslängden ”Arbetaren Johan Bernhard Bengtsson född 71 flyttar från 2 Boarp till N. Amerika” och i Göteborgs poliskammares rapport finns Johan med på skeppet Rollo den 7 maj 1902 med slutdestination New York. Ingen i den nu levande delen av släkten vet varför Johan emigrerade. Var hans tanke att jobba ihop pengar och resa tillbaka till Sverige, eller skulle han jobba ihop pengar och betala överfart för familjen senare eller ville han starta ett helt nytt liv? 1904 flyttar familjen tillbaka till Nr. 2 Sällora och onsdagen den 3 mars 1909 dör Amanda i lungsot på Halmstads Lasarett och fredagen den 12 mars begravs hon i Slöinge De fem barnen som vid Amandas bortgång är mellan 7 och 14 år gamla sprids och blir fosterbarn eller adopterade av olika släktingar. Flygfoto över Slöinge kyrka och kyrkogård med omgivande odlingslandskap. På åkern nedtill står elstolpar. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) [...]

Simon Jöransson Hack

Simon Jöransson Hack

I augusti 1605 föds Simon, son till tyska föräldrar i Reval (nuvarande Tallin) i Estland. Registren från 1600-talet kan vara svåra att leta i och följa på ett bra sätt så jag kommer att redovisa det jag har hittat på andra webbsidor om honom. Under sin uppväxt hette han Simon Hake och den 3 oktober 1621 gifter sig Simon med Anna Koltzowi i Anklam, Vorpommern i Tyskland. De får en dotter som döps till Annika men går under namnet Anna, hon kallas Tysk-Anna och är den näst sista kvinnan som blir dömd för häxeri i Stockholm under det som har kallats ”Det stora oväsendet 1668-1676”, mer om henne hittar du här. Detta är under det trettioåriga kriget, Anklam blev svenskt 1630 och blev en viktig hamn för att skeppa trupper och gods tillbaka till Sverige. Det finns ingen notis om det var den vägen Simon tog till Sverige, det man vet är att under slutet av 1630-talet befinner sig Simon i Kopparberget i Falun. Först är han gesäll 1637 och sedan som mästare med en anställd gesäll 1647. Söndagen den 18 november 1838 gifter sig Simon med Anna Hansdotter från Falun i S:t Nicolai i Stockholm och de får fem barn Susanna ☆ 1638 | ✞ 1727Hans ☆ 1644 | ✞ 1677Lars ☆ 1652 | ✞ 1675Jöran ☆ 1655 | ✞ 1733Lisbet ☆ 1657 | ✞ 1713 Simon tar sig namnet Simon Jöransson Hack och under 1650-talet bosätter sig han och familjen i Boda kyrkby strax norr om Rättvik, det har spekulerats i om att stenen runt Boda var det som fick honom att flytta dit. Under tiden i Boda gjorde Simon bland annat pelarna i Falu Kristine kyrka i Falun, dopfuntar till ett flertal kyrkor i Dalarna, porten i Leksands kyrka och prästporten i Rättviks kyrka. Bilden nedan är på brudporten i Leksands kyrka, i nedre hörnet på texten ovanför porten står det 1671 S.H. som datering av porten. Dalarna. Kvinna i Leksandsdräkt framför Brudporten i Leksands kyrkan. Bild från Digitaltmuseum inga ändringar gjorda i bilden Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Lördagen den 2 mars 1672 avlider Simon och han begravs i Rättviks kyrka då Boda kyrka inte hade någon egen kyrkogård. Simon Jöransson Hack är min farfars morfars farfars morfars mormors far och den som är min äldsta notering i släktforskningen. Om du har Simon som din anfader så finns det en Facebook grupp som bara handlar om honom, hans arbete och hans ättlingar. Informationen jag redovisar här har jag hittat på:Boda hembygdsföreningNordisk familjebok – Projektet RunbergFalu Kristine kyrkas FacebooksidaPennan&svärdet – Svenskt militärhistoriskt bibliotek Kyrkan i Boda kyrkby av av Calle Eklund/V-wolf under CC BY-SA 3.0 [...]

August Wilhelm Malm

August Wilhelm Malm

Måndagen den 23 juli 1821 föds August Wilhelm Malm i Lund, son till skräddarmästare Johannes Malm och hans fru Anna Brita Gyberg. Det är en stor familj med 9 syskon födda mellan 1814 till 1835.August tar student som 17 åring och blev därefter elev och medhjälpare åt Sven Nilsson (naturforskare och svenska ornitologins fader) i Lund. På Svens rekommendation blev han anställd på riksmuseum som Carl Jacob Sundevalls biträde och 1841 sänds August till den skandinaviska halvöns nordligaste lapp- och finnmarker (Nordisk familjebok 1912) för zoologiska studier åt vetenskaps akademin. Enligt materialet på Riksarkivet (Svenskt biografiskt lexikon) gästade han olika prästgårdar och pastorn i Jukkasjärvi (Lars Levi Læstadius) klagade på Augusts uppförande. Han skrev en rapport till Sven Nilsson och Carl Jacob Sundevall vilket innebar förlust av anställningen vid riksmuseum. Vad gjorde då August som retade upp Lars Levi Læstadius så?Den 10 oktober 1842 föds oäkta Augusta Wilhelmina av Johanna Agatha Lindstedt, som fader står August Wilhelm Malm. Johanna Augusta bor på prästgården i Vittangi och är dotter till pastorn Ingemar Lindstedt. Att föda ett oäkta barn var skam under 1800-talet och då extra skamligt när det är en prästdotter som är moder, det var detta som Lars Levi klagade på. August Wilhelm Malm, porträtt. Rosett som klädsel. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6066:1-3. – Bild från Digitalt museum Publicerat enligt CC BY 4.0 Under 1843-1844 studerar August i Köpenhamn och gifte han sig med Caroline Mathilde Christensen för att sedan flytta tillbaka till Sverige för att inventera Skånes och Blekinges djurvärld. 1 januari 1848 blir han intendent på den naturhistoriska avdelningen på Göteborgs museum, sedermera Naturhistoriska museet. 1881 får August en blodförgiftning och 5 mars 1882 dör August av lunginflammation Det August är mest känd för är en val, en ung blåvalshanne som simmade på grund 29 oktober 1865 i Askimsviken. Valen bogserades in till Lindholmens varv där kroppen flåddes och monterades på en 3-delad trästomme. Valen kom att gå under benämningen den Malmska valen och visades först upp i flera olika städer för att sedan hamna på Ostindiska huset i Göteborg. 1918 flyttades valen från Ostindiska huset till dess nuvarande plats på Naturhistoriska museet. Blåval (Malmska valen) från Digitalt museum Erkännande (CC BY) Samtliga bilder ovan från Digitaltmuseum tillgängliga som Creative commans Erkännande (CC BY) [...]

Johan Severin Almer

Johan Severin Almer

Måndagen den 13 maj 1861 föds Johan Severin Andersson på Liagården 10 i Grimetons socken, en liten ort som ligger lite mer än 1 mil öster om centralorten Varberg. Han är son till Anders Nilsson och Sara Lovisa Swensdotter, han är deras tredje barn men det första som lever till vuxen ålder.Han studerade först på Varbergs läroverk för att sedan ta sin studentexamen 1879 efter 4 års studier på Halmstads läroverk. Redan samma höst skrevs han in på medicinska fakulteten på Uppsala universitet där han 6 år senare blir medicine kandidat och 1893 får han sin medicine licentiat (läkarlicens) från Karolinska institutet. Han flyttade tillbaka till Varberg efter en tid i Visby och 1903 blev han stadsläkare i Varberg, en titel han behöll till sin död. 1904 startade Dr. Almer Kustsanatoriet Apelviken som var ett behandlingshem för skrofulösa barn (barn med körteltubekulos) först som ett sommarläger men senare som ett året runt behandlingshem. Numera är anläggningen ett hotell med spaanläggning (Varbergs kusthotell) Läkare på Kustsanatoriet Apelviken. Från vänster: Lövberg, Johan Severin Almer och Sonesson framför en av sanatoriebyggnaderna (Alla bilder kommer från DigitaltMuseum och bilderna är utan upphovsrätt enligt CC0 1.0) Dr Almer fortsatte arbeta fram till sin död fredagen den 13 maj 1927 och han är den första att bli begraven på den nyinrättade kyrkogården som ligger precis bredvid sanatoriet. Minnet från Johan Severin Almer finns närvarande i allra högsta grad i Varberg. Stranden som ligger framför Varbergs kusthotellet kallas till vardags Kåsa (kustsanatoriet fick förkortningen KSA – Kustsanatoriet Apelviken). På området har Barncancerfonden ett semesterboende som heter Almers hus. En skola i Varberg heter Almers skola. Infartsleden söderifrån in till Varberg heter Almers väg [...]

Upphovsrätt © 2025 Bråberg & Nilsson Integritetspolicy | PhotoFocus Light av Catch Themes

Scroll UpScroll Up

Swedish