Källor och källkritik

Att kunna lita på de källor man använder och ange de på ett korrekt sätt är lika viktigt när man släktforskar som när man samlar källor till en vetenskaplig text eller skoluppsats. Utan uppgift om var informationen kommer ifrån blir informationen bara ett påstående och inte fakta. För de allra flesta av oss är släktforskningen ett fritidsintresse som vi gör för vår egen och familjens skull. Varför ska man då uppge källan till fakta om ingen annan kommer att lösa materialet?
Det bästa svaret är för din egen skull, genom att ange var du har hittat uppgiften sparar du massa tid om du skulle behöva gå tillbaka och kontrollera uppgifterna. I nästkommande del när någon förhoppningsvis kommer att ta över din släktforskning har de alla förutsättningar för att kunna se var du hittat informationen och kunna fortsätta arbetet.

Ju mer material som presenteras på internet desto större är risken att felaktiga uppgifter sprider sig, ingen är ofelbar utan alla gör vi fel ibland. Det är alla fritt att dela med sig av sina fynd men man ska inte lita fullt ut på de saker man hittar på internet. Jag använder själv lite olika internet sidor för att få tips och uppslag på vad som händer med en familj. All information som jag hittar på internet kollar jag mot källorna för att vara säker på att mitt släktträd blir så riktigt som det bara går.

Vad är då den bästa källan att hämta uppgifterna från? Här kan man dela in källorna i tre olika nivåer – Förstahandskälla, andrahandskälla och tredjehandskälla.

• Förstahandskälla – Hit räknas födelse- och dopboken, lysnings- och vigselboken, död- och begravningsbok som prästen förde samt bouppteckningar.
• Andrahandskälla – Hit räknas husförhörslängder och bland annat de utdrag som Statistiska centralbyrån (SCB) gav ut.
• Tredjehandskälla – Hit hör alla de databaser som finns på internet som är avskrift från antingen husförhörslängderna eller utdragen från SCB

Hur ska man då ange källorna? Jag använder Arkiv Digital och där kan man lätt kopiera källreferensen och klistra in den i det program man använder för släktträdet.

Kungsäter (N, P) CI:6 (1895-1912) Bild 210 / sid 15

Här är en referens till en födelse- och dopbok i Kungsäter vilket står angivet först. Bokstäverna inom parantes anger att församlingen ligger inom två olika län. N för Hallands län och P för Älvsborgs län. CI:6 visar att det är födelse- och dopboken och att det är den sjätte volymen i serien. Årtalen inom parentesen anger inom vilka årtal boken fördes. Slutet av raden Bild 210 / sid 1 anger på vilken sida i volymen informationen finns på.