Ordbok

Gårdsnamn

Gårdsnamn är något som förekommer över hela landet, mest vanligt är det i talspråk men det finns även i skriftspråket på vissa ställen. Anledningen till att gårdsnamnen kommer att användas är av samma anledning som det finns soldatnamn. På 1600-, 1700- och även under 1800-talet var det inte så många olika manliga eller kvinnliga förnamn som användes, på en ort kunde det leva flera personer som delade samma för och efternamn.
Vanligast är ett gårdsnamn som läggs till efter namnet för att förklara vem man pratar om, det kan vara Bengt på Mossen (Bengt som bor på gården Mossen), Åsa på skäret (Åsa som bor antingen på gården skäret eller rent fysiskt bor på skäret), Lasse i svängen (Lasse som bor i gården vid svängen) eller Anders på Berget (Anders som antingen bor i gården Berget eller som bor i gården som ligger på eller bredvid berget). När man släktforskar i Dalarna kommer man att hitta en annan lösning på gårdsnamn, där placeras namnen på gården framför förnamnet vilket för ovana kan skapa lite problem med namnen. En liten kort förklaring var att namnet på gården personen lades till för alla som bodde på gården, när sedan någon flyttade och tog över en gård byttes gårdsnamnet till det nya. En del av problematiken är att gårdsnamnen ofta var baserade på den man som först bosatte sig på gården vilket innebär att kvinnor kan ha flera mansnamn i kyrkboken innan deras riktiga förnamn anges.

I Boda kyrkby (läs mer om den delen av mitt släktforskning här) har vi en man som heter Erik Hansson som fick 10 barn med 2 olika fruar. Alla barnen får Erik Hans framför sina namn oavsett om det är män eller kvinnor. så Eriks äldsta son blir Erik Hans Hans Ersson och hans äldsta dotter blir Erik Hans Brita Ersdotter. Gårdsnamnen skrivs lite olika beroende på vilken by de bor i och vilken präst som skriver så jag har sett både Erik Hans och Erikhans hos barnen. När kvinnorna gifte sig benämns de oftast utan gårdsnamn (undantag finns såklart) men om maken dör innan hustrun kan hon benämnas med antingen sitt ursprungliga gårdsnamn eller det som hennes man hade.
Gårdarna i Dalarna hade dock inte bara namn efter de som först bodde där utan en hel del andra namn med, till exempel kan soldatnamn bli gårdsnamn, och även yrkestitlar som klockare (Klock Hans Ersson) och domare (domar Hans Ersson).

Om du vill läsa mer om gårdsnamn finns det en bra artikel i språktidningen men även en forumtråd på anbytarforum.

sv_SESwedish