Sveriges skiftesreformer

Under 1600- och 1700-talet var svenska jordbruksmarker indelade i små tegar. Tanken bakom var rättvisa, ingen av bönderna i byn skulle bara ha bra jordbitar som gav bra avkastning och ingen skulle hellre bara ha dåliga. Det största problemen var att tegarna låg spridda runt hela byn vilket resulterade i ineffektiva transporter samt växelbruket satta begränsningar.

Storskiftet 1749-1757

Syftet med storskiftet var att slå samman tegar till större sammanhängande åkrar och den gemensamt ägda marken skulle delas upp mellan brukarna. Statens förhoppning var att detta skulle ge ökad nyodling och högre avkastning. Modern forskning hävdar att storskiftets betydelse varierar regionalt och att dess effekter på jordbruket var rätt begränsade.

Enskifte 1803-1807

Tanken bakom enskiftet kommer från Rutger Macklean som ärvde Svaneholms gods i Skåne på 1780-talet. Han var inte nöjd med godsets avkastning och han bestämde sig för att reformera jordbruket.

Svaneholms slott Bild från DigitaltmuseumFritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM)

Planen var att skifta så alla bönder har ett skifte med åker och äng, gårdarna flyttades från byarna och spreds ut på landsbygden. Skiftet ansågs framgångsrikt, trots att det var svårt att övertala vissa bönder att lämna sin gård och bygga en ny. 1803 kom en förordning om enskifte först i Skåne och 1808 kom enskiftet även att gälla resten av landet med undantag för de norra delarna.

Förutsättningen för att det skulle fungera var att det var jämna bördiga marker och att den mesta av övrig mark var möjlig att odla på. Störste effekt fick enskiftet i Skåne, Västergötland och på Öland.

Laga skifte 1827

1827 genomfördes laga skifte som var en modifiering av enskiftet, målsättningen var fortsatt att försöka lägga samman jordägarnas ägor i så få skiften som möjligt. Det fastställdes att en gård inte fick ha fler är tre ägolotter. För att alla brukare skulle få så lika ägor som möjligt krävdes det att den mark som inte var uppodlad skulle fördelas mellan bönderna.

Den stora vinsten med laga skifte var att bönderna inte längre var beroende av varandra på samma sätt och men behövde inte heller gå eller köra över någon annans åker för att komma till sin egen.

Bild av jordbruk där marken förbereds med två hästar och en plog. Bild från Digitaltmuseum Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM)

Referenser
Skiftesreformer och jordbrukets rationalisering, Länsstyrelsen Skåne
Skiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte, Jonsson Örjan, Sveriges lantbruksuniversitet

Scroll Up